I decennier byggde svensk politik på idén att de små gemenskaperna de som kretsar kring arbetet, bostadsområdet, studieförbundet, idrottsklubben är avgörande för att bygga den större samhällsgemenskapen.
Genom att granska debatter, förslag och beslut visar Det krympande rummet hur en politik som fokuserar allt mer på kontroll och ekonomiskt tänkande riskerar att tränga undan det som inte går att räkna i pengar. Hur hamnade vi här? Vad innebär civilsamhället för Sverige? Och vad förlorar vi när det försvagas?
(Boken når oss i början av december).
På den här platsen talar vi ofta om demokratifrågor. Jag brinner för föreningslivet, har alltid sett det som viktigt. Det skapar så många fantastiska platser för människor att mötas, möten som skapar hälsa, samtal och bildning. I föreningslivet - med alla dess aktiviteter, samtal och möten - växer vi som människor.
Under de senaste åren har detta mycket kraftigt förändrats. Föreningslivet tunnas ut. Det beror på hur pandemin påverkade oss, hur orken inte hanteras för föreningslivets väl men det beror också på hur studieförbunden arbetar. Studieförbunden, å sin sida, är ansatta av beslut och förhållningssätt från regeringen vilket resulterar i mindre medel, andra typer av kontroller och neddragningar i verksamheten. Det påverkar föreningarna mycket stort. Någon säger: det som förut var en fantastisk samarbetspartner blev en tyngande registreringsplats utan mänsklig återkoppling. Många föreningar faller utan det konstruktiva stöd de förr stod för. Det beror - till exempel - på hur studieförbunden arbetar, deras regelverk och deras finansiering. Eller, på de människor som sitter på stolarna.
Föreningslivet är viktigt. Det stöd som studieförbunden har stått för, t ex mänsklig hjälp, finansiella reflektioner och ideella föreningars formaliteter, har spelat stor roll. När det försvinner påverkar det väldigt många människor, t ex genom demokratiförändringen, möjligheter att påverka politiken tillsammans eller att organisera sig tillsammans för att spela schack, boule eller åka slalom i bybacken.
De ideella föreningarna är viktiga samhällsfunktioner, de bidrar mycket stort till vår demokrati, men också till människors fysiska och psykiska hälsa. Föreningslivet påverkar livet, helt enkelt.
Om detta ska vi tala.
Jag tänker inte att vi lägger tid på kritisera och älta Tidöpartiernas inriktning och beslut. Jag lägger hellre tid på hur vi kommer framåt - ser föreningarna och deras möjligheter - och hjälper varandra framåt. Hur når vi dit?
Vi kan också lägga tid på frågan om opinionsbildning - kanske också folkbildning - kring studieförbunden och föreningarnas vikt.
Vill du delta i det framåtsyftande samtalet?
När? I januari eller februari, vill jag tro.
På återhörande om detta inom kort.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar