15/11-22. I rösträttskvinnornas tidevarv. Margareta Spång.

Vi sågs i bokhandeln. Vi talte om I rösträttskvinnornas tidevarv. Margareta Spång visste mest, ty hon har grävt. Hon kunde klä kvinnor, män, samhälle och föreningar med den tidens klädsel. Så fint, det blev! 

Hon pratar om avgränsningar, protokoll och människor. Hon pratar om ett intensivt arkivgrävande och att hon fick hjälp av pandemin. Det fanns inte annat att göra än att grotta ner dig bland protokoll och andra handlingar. Pandemin satte ju stopp för övrigt liv. Hennes kollega släktforskade, det var hon en fena på, och hon läste protokoll. De letade på var sitt håll, med sikte på samma mål: att skriva om rösträttskvinnorna i Norrtäljes närhet. 

Hur gör man det? Ja, man letar i historiska dokument som rör rösträttsföreningar, politiska partier eller liknande. Man letar efter kvinnorna och deras föreningar, följer texterna och försöker förstå. Protokoll, räkenskaper, verksamhetsberättelser, skrivelser och brev berättar viktiga historier. Domar, förundersökningar, testamenten, offentliga beslut och andra bevarade dokument om dig själv eller andra kan klä en person med händelser som präglat livet. Det kan berätta hur hon eller de runt omkring henne hade det, vad tiden gjorde med dem. Tidningsartiklar en viktig källa, kanske särskilt på den lilla orten. I Norrtälje fanns det två tidningar i början av 1900-talet, så där fanns förstås hopp om att finna information om unika individer. Det kan vara svårare på större orter där tidningen  måste ta bredare grepp. 

Vi talar om historia och forskning, släktforskning och protokoll. Vi talar om Sveriges arkiv och hur var och en får dyka i handlingarna. Det är en otrolig skatt som kan ge oss kunskap kring samhälle, föreningsliv och människor. Det är viktigt, eller hur? 

Spång berättar att det inte fanns så många föreningar att forska kring, bara få. Varför, kan man undra. Svaret är att handlingarna inte finns i arkivet, att man slängt, att de brunnit upp, att den som fått sin hand på handlingarna inte tänkt de som viktiga för framtiden. Man har inte förstått att man själv, för liv och förening, är viktig för den framtida forskningen. Vad kan du och jag göra för att bättra framtiden i det avseendet? Ja, vi kan vara ordentliga med vår tids föreningar, ta ekonomi och text på allvar, sortera och förstå att de kan vara viktiga ur andra perspektiv om 100 år eller 200 år. Det r en del av vårt tids ansvar mot de som är här om några hundra år. 

Protokoll, verksamhetsberättelser och folkbokföring förda i en stil man knappt kan läsa är guld för kunskap om vår historia. Då, nu och sen. Man skulle ju vilja att varje förening samlade sin historia allteftersom, sorterade med verksamhet, människor och resultat. Ord, siffror och bilder berättar olika, eller hur? Det vore fint om vi fick med de viktiga penseldrag, men också nyanserna. Det är du och jag, vi som är föreningsaktiva, som får lov att utse en arkivmästare i vår grupp, som sorterar och pallrar sig iväg till stadsarkivet med materialet. Det är sekreteraren, som får tänka på hur hen skriver. Vem ska läsa nu och varför, men också vem ska läsa sen och varför. Visst har vi ett ansvar att berätta vår historia för de som kommer sen? Om vi inte tänker på det nu, hur ska det då bli för de som kommer sen? 

Att leta i arkiv, se hur det var förr, är en särskild lyx som vi i Sverige har. Vi har hela arkiv, inte skadade av krig. Hur självklart är det? 

Vems är ansvaret för vad som finns i arkivet? Ja, ditt och mitt. Vems är ansvaret för att, med försiktighet och vita handskar, försöka summera några spår från tidens vingslag? Ja, ditt och mitt. Hur? Ja, som vi kan, du och jag, på var och ens vis. Någon kan rota, någon kan skriva, någon kan berätta, någon kan arrangera och andra kan skapa ringar på vattnet genom att lyssna, prata och vara en del av det större. Nu, då och sen kan var och en göra skillnad. Jag tackar er som gör det. 

Jag tackar er som deltog i samtalet i bokhandeln om rösträttskvinnornas tidevarv. Tack, Margareta Spång och alla som kom till samtalet. Tack för glöd och glädje. Tack för prat.  Tack för kunskap. Tack för aktivt deltagande. Och tack för frågvishet. 

Tack. 

Snart kommer Mia Skott till bokhandeln. Den 29 november 2022 kommer hon att levandegöra unika människor från vårt 1700-tal, deras yrkesliv och deras livsförutsättningar. Momma och Fougt står då på vår agenda. Framgrävt med tålamod och lust. Missa inte det samtalet. 

Välkommen till bokhandeln idag. 

Anette Grinde 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

Tfn 0708 905 731

#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #irösträttskvinnornastidevarv #margaretaspång #historiensvingslag #norrtelje #roslagen #VälkommentillNorrtälje #kulturiroslagen #skattkammare  #mångfaldtillsammans  #roslagenssparbanksstiftelser #närproduceradbank #sensusnorrtälje #norrtäljekommun 

#miljömagasinet #norrteljetidning