Vad säger termometern idag, är min första tanke när jag vaknar på morgonen. Minus tjugotre eller plus två? Ja, det har varit väldigt kallt några mornar när jag vandrat min morgonpromenad runt stora delar av Norrtälje. Solbacka har verkligen växt, Vigelsjö gårds hästar är ute och njuter i hagen, vattenrutschbanan vid badet är stängd men vinterbadarvaken är uppsågad. Dc3:an står frostigt kall på Campus Roslagen, slalombacken i Kvisthamra är en stolthet och hamnområdet växer stadigt vidare. Ja, jag går och begrundar hur staden ser ut och tänker tillbaka till hur den har sett ut. Minnesbilderna över min tid i Norrtälje kommer i olika sekvenser, beroende av var jag går. Det är vackert. Promenaden gör mig varm, både i kroppen och i själen, även när temperaturen drar ner mot minus tjugo. Jag är tacksam för en hel och frisk kropp som tillåter att jag går, cyklar eller springer. Har ni läst Hälsogåtan (Wallensten), Vandra Roslagsleden eller Stockholm Outdoor, som inspirerar till hälsa och rörelse?
I bokhandeln möter jag annan lycka. Vi talar om böcker och möter både egna och andras tankar. Det är - har blivit - som viktig terapi och nyttigt skav för flera i gruppen. Någon associerar en viss bok till död och talar om sitt barn som tog självmord. Vi lär oss mer om något vi inte tidigare mött. Vi lyssnar, talar och lär med omsorg om varandra. Någon säger nej, nej, den boken kan jag inte läsa, den ligger för nära mig eller min familj. Det blir för omöjligt svårt, alldeles för plågsamt. En annan hittar kopplingar till något som får oss alla att le. Ytterligare någon annan drar från ämnet och vi hjälps åt att putta oss tillbaka till bokens innehåll. Det är där vi ska vara i vårt samtal, koncentrerade på boken och varandras boktankar under den 1 ½ timme mötet varar. Koncentrationen på uppgiften och glädjen att mötas går nästan att ta på ibland. Ju mer vi, var och en i gruppen, tar uppgiften på allvar desto bättre blir samtalet. Det är så vackert, när alla fångar uppgiften så. Vi talar t ex om Stöld (Ann-Helén Laestadius), Jag lever och du hör mig inte (Daniel Arsand), Transit (Anna Seghers) eller Sändebudet (Yoko Tawada) - med lika många läsupplevelser som människor i gruppen, och med samtal som lyfter själen. Det bubblar av hälsosam samtalslycka i min själ.
Herr Ö, som jag känner kommer in i butiken. Han letar sin vän, hon skulle in här, säger han. Njae, det vet jag inte, svarar jag och tänker att det bara är en person i butiken. Men, var det hon han letade? Ja, se det var det. Åh, vad roligt tänker jag, då kan jag koppla ihop er till en större bild. Nästan som att 1+1 blir mer än 2, med tankekoppling till Att landa som en trana av Kajsa Ingemarsson. Det var en bok som skapade både inspiration och omöjligheter. Den visade hur otroligt olika vi är som personer och hur olika vi läser. Varför kan du och inte jag, förstå vad som står? Ja, det kan vi undra ibland. Tur, att vi är olika, eller hur? Hur platt skulle inte livet vara annars?
Fru D ringer och är ledsen. Hon kan inte ta sig till bokcirkelsamtalet. Hon lider, så det känns i kroppen. Hon vill så gärna vara med. Vi löser det. Vi övar på det digitala mötandet en stund, nästa gång är hon med via Zoom. Det är ju nästan bara att klicka på en länk. Att avstå det livgivande samtalet är en inte-fråga, eller hur? Vi måste mötas, lyfta frågor och skapa skratt, känslor och gråt - samtal tillsammans är en nyckel för hälsa. Digitalt är långt ifrån lika bra som i verkligheten, men hundra gånger bättre än inte alls. Boken Digitant (Malin Pernheden) kan också vara ett steg på vägen. Den har puffat många framåt, steg för steg. Vissa saker tar tid, men det kanske är nu vi ska börja. Gör som Herr K. Kom in och fråga efter Digitant. Den gör stordåd för digitalt mod och annat sånt. Stordåd och mod är fint, eller hur? När vi gör något som är lite svårt, växer vi som människor, tänker jag. Sån´t gör mig glad.
Jag saknar fröken C och fru H, som (var för sig) flyttade från Norrtälje. Fröken C gav mig skratt, nya ord och förundran. Jag undrar hur det gick med trumpetandet. Fru H gav mig annorlunda tanketrådar. Jag tänker på var och en när deras grupper möts. De är saknade, men andra fantastiska människor är här. Det är så i livet, någon går och någon kommer. Jag både saknar och gläds. Nya möten, andra människor, nya frågor och nya dagar. Jag har allt det gamla med mig, men bygger också nytt för den nya dagen. Jag och du och vi, tillsammans och var för sig, får en ny chans till något gott. Låt oss fånga det vackra, det utvecklande, tillsammans idag. Jag ser fram emot flera härliga samtal dag. Det bygger verkligen hälsa här.
Njut dagen som den bästa.
Anette Grinde
#bokhandlerska i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
Mitt Roslagen 25/2-21; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_210225
Mitt Roslagen 11/2-21; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_210211
Mitt Roslagen 28/1-21; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_210128 (upplaga 31442 ex)
Mitt Roslagen 14/1-21; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_210114 (upplaga 31442 ex)
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar