Jag brukar säga till bokcirkelfolket i bokhandeln att de inte ska läsa recensioner. De ska tänka själva, skapa sitt eget av sin läsning och inte präglas av någon annan som läst och tyckt. I bokcirkeln ska vi ju läsa och prata, vända på tanken mot de andras upplevelser - de andra som finns i rummet - även om man också påverkas av vad andra sagt och tänkt. Vi upplever böckerna så olika. Det är förundrande att se. Fint, men ibland också konstigt. Vi tänker och tycker olika - det skapar så mycket mer när vi kan tala om saken.
Vi läser Säg inget om Lydia (Celeste Ng) - en otroligt stark bok som skapar väldigt många tankar om familjen och hur vi uppfattar olika händelser. En recensent skriver att det är en dysfunktionell familj - och jag tänker att det är att förminska berättelsen, förminska familjen och ta bort fokus ifrån det som kan vara du och jag. Vem vill tänka att man ingår i något som är dysfunktionellt? Boken har givit mig otroligt många tankar och jag ser väldigt mycket fram emot att samtala om boken i en cirkel.
Vi har läst Jackie (Anne Swärd) - där orden i recensionerna (ja, och ofta allas våra tankar) ofta är; varför gick hon inte vid första slaget? Ja, skulden läggs på henne. Varför? Borde inte frågan istället vara; varför slog han det första slaget? Och det andra och det femtionde?
Jackie var en väldigt, väldigt bra bok om en mans våld mot en kvinna (eller nej, fler kvinnor). Den beskrev på ett väldigt bra sätt hur det kan vara. Inte alltid, men här. Jag tänker att den borde läsas av många, många - om inte annat för att se hur det kan vara. Jag undrar om jag känner någon som slår. Jag undrar om jag känner någon som har blivit slagen. Jag vet inte - båda parter är ju duktiga på att låta omvärlden stå ovetande, men är jag uppmärksam på signalerna?
Och så Modersmjölken (Nora Ikstena) - som skapar så himla många tankar om att vara mor, dotter och mormor - och relationerna däremellan. Och om det system vi lever inom - demokratin och friheten - som skiljer sig från det i berättelsen - diktaturen, rädslan och inskränktheten. Så annorlunda, så olika, så spännande samtal och så mycket att tänka kring.
Hur har jag tidigare klarat mig utan bokcirklar, kan jag undra.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar