Söndagsöppet kl 11.00-16.00. (Bara under adventsöndagarna!)

Lördag. 

Det var några grader kallt och ett lätt snöfall singlade sakta ner från himlavalvet. Det var vackert men kundfötterna drog in en svart lervälling i butiken. Det som är riktigt plus ur ett perspektiv kan vara minus ur ett annat. Det är ett världsligt och överkomligt (butiks)problem, men ändå. 

Folk hade skarpa dubbar på skorna. Några klampade rakt in utan tanke på eventuella golvkonsekvenser och andra höll sig kvar på entrémattan. En person satt på sig sitt medhavda dubbskydd, trots stön och besvär. Jag gladdes åt att hon tog sig besväret. 

Behöver man? Ja, det är förstås inte så bra med dubbar på innegolv. Går det sönder? Njae, det verkar ha klarat sig hyfsat väl. Måste man? Vill du att jag går med dubbar på ditt innegolv? Jag förstår besväret: jag gläds för varje person som ser sin omgivning, bryr sig om konsekvenserna av sina steg, men jag bryter inte ihop för de som bara stiger på. Tack, för allt ni är. Välkommen ska du vara. 

Cecilia Sjögren har skrivit roslagsdeckaren Svallvåg. Hon signerade sin bok utanför butiken. Man syns dåligt inne, så det är ute som är grejen här. Hon talade med folk, skrev sin autograf i böckerna och hade skoj (vill jag tro). Jag är tacksamt glad för varje (magisk) författare som kommer och sprider glädje och läslust i den här butiken. Vad vore vi utan författare? Så fattigt livet skulle vara utan all läsning. Tack, väldigt mycket tack. 

Gröna kvinnor, en förening för kvinnor, miljö, grönska och liv, besökte bokhandeln efter stängning. De talte om blommor, vad jorden behöver och vad kor och får kan bidra med eller förstöra för den ena eller andra växten. Eller för staketen de brakar igenom. Man behöver veta mycket för att rädda en växt, framför allt att den finns. Kanske är det bara Länsstyrelsen som har anteckningen i sitt arkiv, utan att berätta för markägaren om befintlighet eller vårdkrav? Hur ska man då, som medveten och intresserad markägare, kunna bidra till artens väl? Att hjälpa är grejen, eller hur, inte stjälpa. Det var ett ljuvligt vackert samtal, intresserade och kunniga människor. Det var fint att upptäcka föreningen, se och höra kvinnornas glöd och glädje. Jag blev glad och tacksam över deras driv. Tack för grönska i sinne och natur. Jag välkomnar er gärna igen. Tack, tack. 

Klart för lördagen meddelade jag förstekamrat Leif att jag åker från butiken 1830, sen for jag hemåt. Halvvägs hem tittar jag på klockan som var 1745. Vad sa jag till honom, tro? Ja, jag fick kontra och meddela annan tid. Så det kan bli, så det kan bli. Middagen var klar vid hemkomst. God och klar. Tack, tack. 

Jag är tacksamt glad över människor, samtal och alla som gör skillnad för läsning, omsorg, djur, natur och varandra. Denna lördag fick jag flera sådana glimtar. Det är vackert, ja, ljuvligt vackert. 

Tack. 

Nu är tiden kommen för att skura lersvarta golv. 

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje idag!

A... 

Rysk november : en intervjuresa i nordvästligaste Ryssland

Rysk november tar läsaren med på en bilresa till Kolahalvön och Karelen, där författaren träffar människor i det lokala civilsamhället. En del av dem är regimkritiker och stämplade som utländska agenter. 

Andra längtar tillbaka till Sovjetunionen. 

Hur upplever du de möten som görs i livet? Hur lyssnar och tänker du om människor du möter? Jag tänker att en intervjubok som speglar möten i ett civilsamhälle som är annorlunda än vårt är synnerligen spännande läsning. 

Nu ligger Rysk november på mitt läsbord. Vad ligger på ditt? 

#rysknovember #tobiasljungvall 

#roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs 

Pia Lindenbaum. Else-Marie och småpapporna.

En kund kom in i butiken och frågade efter Pia Lindenbaums bok Else-Marie och småpapporna. Jag hade den inte i butiken, men tar alltid hem när någon så önskar.

Jag måste ju ändå säga att det är en fantastisk bok. Ja, jösses, så himla fin den är. En bra text och fina illustrationer. Ja, den är väldigt fin.

Tänk, att ha massor av småpappor istället för en stor. 

Pia Lindenbaum berättar en fantastisk historia ackompanjerad av härliga illustrationer. Hur ska det gå när papporna ska hämta Else-Marie på fritids? Kommer de i tid? Kommer de att sköta sig? Kommer de andra barnen att vara snälla med papporna? Else-Marie är superorolig och nästan hela dagen blir kaosartad. Ja, såklart. Hon vet ju inte hur det ska gå. 

Som tur är, som det ju ofta är, är oron obefogad. Papporna klarar sina uppgifter galant. Det blir fest, glädje och en nöjdhet sprider sig i hennes kropp. Middag, bullar och bad. Tänk att barn, mamma och alla pappor, ja, alla nio tillsammans ryms i ett och samma badkar. Tillsammans är grejen. 

Pia Lindenbaum är en fena på berättelser och illustrationer. Skoj, allvar och tänkvärt. Oro och glädje går hand i hand genom hela livet. För både stora och små.

Else-Marie och småpapporna är helt enkelt en finfin bok att läsa.

Anette Grinde 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

Tfn 0708 905 731

Välkommen till 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

#pialindenbaum #elsemarieochsmåpapporna 

#roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #välkommentillnorrtälje 

#kulturtorget #kulturiroslagen #barnböcker 3-6 år 

Abigel. Magda Szabo.

 

Klicka på bilden för att komma till texten (i denna blogg). 

Rospiggen 2023 har kommit.

Rospiggen 2023 har nu kommit. 

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

 

I november. Om åldrandet. Sven Eric Liedman.

I november. Om åldrandet. Sven Eric Liedman.

"Många har skrivit om ålderdomen. Sällan är de över åttio; det vanligaste är sextio eller däromkring. Då skriver man inte riktigt inifrån utan föreställer sig snarare hur det är att bli äldre. Den som är åttio eller mer än redan rutinerad som pensionär. Inte för att man vet hur alla andra har det. Det jag kan göra är att avlägga ett personligt vittnesbörd om hur det kan vara att bli gammal. Formen för detta vittnesbörd är essäns bångstyriga frihet, med snabba kast, ögonblicksbilder, korta resonemang, reflektioner. Kanske finns det en överskådlighet i själva oöverskådligheten."

Jag undrar hur vi minns, hur vi har eller haft det. Jag undrar hur vi tänker om åldrandet och om livet. Är det bara jag som undrar eller gör du det också? 

Jag lägger I november till våra bokcirklar, för att se om någon grupp vill tala om åldrandet och livet. 

Vill du delta i ett samtal hos oss, hör av dig. Vi talar om böcker i bokcirklar, om livets olika frågor i demokratiska samtal eller kanske om blomster i trädgården när Gröna kvinnor besöker oss. 

A..

18/1-23. Demokratifrukost. Tema: HBTQI - inifrån.

 

Vi bjuder in till demokratiska samtal, där vi lyssnar, frågar  och lär. Vill du vara med? 

Vad : Demokratiska samtal. 

Tema: HBTQI - inifrån. 

När: 18 januari 2023, kl 0830-1030.

Var: Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

#Vimåsteprata har tema: HBTQI - inifrån  på sin agenda och vi hänger på. Låt oss lyssna på det digitala frukostsamtalet och sedan prata vidare om ämnet tillsammans. Vad vet vi och vad behöver vi lära oss?

Föranmälan till bokhandeln. Swisha din anmälan till 123 075 3715 (Roslagens bokhandel). Skriv demokratifrukost 18/1-23 i informationsfältet. Kaffe/te och morgonmacka ingår. 

* 50 kr för dig som är medlem i bokhandelns vänner 

* 100 för dig som (ännu) inte är medlem i bokhandelns vänner.

(För medlemskap, se roslagensbokhandel.se, flik bokhandelns vänner)

Välkommen till Kulturtorget, platsen där samtal förs.

När. 18/1-23, kl 0830. 

Var. Lilla torget 1, Norrtälje. 

Tfn 0708905731 

Swish för anmälan nr 123 075 3715 

Arrangör. Mångfald Tillsammans.

Mångfald Tillsammans samarbetar här med Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje och Sensus Studieförbund. 

DN om aktivism 10/12-22: 

https://www.dn.se/sverige/flytta-pa-er-era-javla-idioter-och-lat-folk-aka-till-jobbet/

7/12-22. Demokratifrukost med ett stillsamt samtal om aktivism.

Är Stöld - boken - aktivism?
Den kan ses som ett 
debattinlägg, eller hur? 

Vad; Demokratifrukost med ett stillsamt samtal om aktivism.

När. Onsdag 7/12-22, kl 0830-1030. 

Var. Lilla torget 1, Norrtälje. 

Arrangör. Mångfald Tillsammans. 

Aktivism syftar till att uppmärksamma en problematik för förändring, att ändra oegentligheter och orättvisor. Det kan röra människor, funktionshinder, busstider, korruption, våtmarker, diktaturens maktmedel, fred eller krig, styrning av land eller regioner, djur eller nästan vad som helst som kräver uppmärksamhet. Vilka frågor behöver lyftas med aktivism?

Aktivism är att påverka allmänhet eller beslutsfattare för att skapa förändring. Det kan göras på många olika sätt. Man kan skriva eller tala, lågmält eller högt. Man kan mötas tillsammans eller driva frågor ensam. Man kan demonstrera, lågmält eller högt. Man kan lägga sig på motorvägar, angöra båtar, bryta sig in i vapen- eller djuranläggningar eller demonstrera utanför byggnaden, hissa upp sig i träd eller dela ut flygblad på ett torg. När är vilket sätt det bästa? Är det olika för olika frågeställningar?

Man kan t ex använda: 

* text: artiklar, debatt /opinion, böcker, flygblad
* demonstrationer (tillståndsplikt) 
* tal: podd, radio eller på gator och torg
* påverkansgrupper (lobbyism) 
* civil olydnad

* att gå till en valurna

* föreningsaktivitet, politiskt engagemang
* med mera 

Vi har en långt gången yttrandefrihet och demonstrationsfrihet i Sverige, men samhällskontraktet säger ändå att det behöver göras under (relativt) ordnade former. Det är inte alla som håller med om önskan om stillsamhet, de känner behov av att provocera. Det skapar förstås oro i samhället, ibland med stora skador på människor och egendom som följd. Missbruk kan leda till ifrågasättanden av våra rättigheter.

Det finns därtill ibland ett behov av att göra aktiviteter som innebär civil olydnad, alltså demonstrationer eller aktiviteter som bryter mot lagen. Tanken med civil olydnad är normalt sett inte att skada andra, men att ändå (i vänliga termer) bryta mot lagen för att uppmärksamma en samhällsbrist. Poängen är att den som genomför aktionen ska vara beredd att ta sitt straff, acceptera en dom. Det görs t ex ofta inom djurrättsdemonstrationer, där också rättegången används som ett tillfälle att ge uttryck för sin åsikt om varför aktionen har genomförts och vad den syftar till. Motsvarande aktioner, t ex för våtmarksskydd eller restaurering, har på sistone genomförts t ex på allmänna vägar genom att hindra trafiken att ta sig framåt och i skidspåren för att hindra tävlande att nå sina mål. Aktivisterna söker efter största möjliga uppmärksamhet, men äventyrar då också samhällets välvilja. 

Aktivism och civil olydnad är ett mer accepterat påverkanssätt när man inte skadar andra eller annan persons egendom. När man förstör för andra människor som är på väg genom sina dagliga uppgifter, t ex till sjukhus, arbete eller hem riskerar man att förlora allmänhetens förtroende. Liknande irritation uppstår för publik och tävlande, när man stör tävlande i ett skidspår. Man förstör för människor som (normalt) inte är den person eller företeelse som man vill förändra. Det är en typ av aktivitet som riskerar att minska allmänhetens acceptans för aktivism. Folk blir helt enkelt arga eftersom aktivisternas agerande förstör för dem i deras vardag. Vad gör det med sakfrågan som aktivisterna vill uppmärksamma? 

Kan för hårdhänt aktivism påverka samhällets, allmänhet, myndigheter och rättsinstanser, syn på aktivism och civil olydnad? Kan den påverka lagstiftning och rättstillämpning? Kan den skapa större avstånd och förståelse i ett samhälle (tex höger, vänster)?

Är största möjliga skada att föredra eller är samtal, arrangerade debatter, demonstrationer, artiklar och annan typ av mild och relativt lågmäld opinionspåverkan mer effektiv? Hur mäter vi effektiviteten i en påverkanskampanj? 

Vilken aktivism är ok och vilken är inte om jag vill påverka politiker, allmänhet och beslutsfattare i tex miljöfrågor eller ickevåldsfrågor, både stora och små?

Sammanslutningen Vi måste prata demokrati (som har koppling till studieförbund och folkhögskolor) har ett digitalt frukostmöte den 7/12-22 med tema aktivism. Vi tänkte lyssna på det gemensamt, för att sen själva prata vidare om saken.

Vill du delta? 

Hör av dig, i sådant fall till info@roslagensbokhandel.se eller tfn 0708905731 till Anette Grinde 

Onsdag 7/12-22, kl 0830-1030.

Lilla torget 1, Norrtälje. 

Mångfald Tillsammans

Inbjudan hittas här: https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/demokratiska%20samtal

Vi måste prata hittas här: 

https://www.vimasteprata.org/ 

10/12-22. Cecilia Sjögren (boksignering)

 

3 års träning : en hälsodagbok med verktyg, tips och pepp från Stephan Wilson

Ja, se alla dessa magiska bokleveranser, tänker jag. Det ryms mycket glädje i dem. En spännande deckare, eller kanske tre. Se där, nya Millennium med Karin Smirnoff. Hon är ju en fena på att skriva, så den vill vi ju prata om. En njutbar roman, en nobelpristagare (Annie Ernaux) och en korsordsbok träffar en annan nerv. Vi gillar olika, du och jag, var och en. Så måste det få vara, vi måste få välja, utvecklas, vara och njuta på vårt eget vis. Den som vill besvära sig, skrapa under ytan och upptäcka lite mer, den måste välja det själv. Skrapet kan göras med en bok, gärna också med ett samtal.

Jag fyller på i hyllorna, igen och igen. Jag gör det för att försöka matcha allas olika intresseriktningar, för att det är viktigt och skoj att kunna hjälpa någon i butiken. Jag får inte glömma blomsterböcker, drakar och dinosaurier, fotbollsyran eller historiehyllan. Nu har jag också hittat en bibel i pocketformat. Det är en fröjd att både koran och bibel finns i handväskeformat, då kan den lätt tas med och begrundas. Koranen i pocketformat är en relativt ofta efterfrågad bok, som jag därför tar hem igen och igen. Nu har jag alltså också hittat nya testamentet i samma format, det blir bra för jämförelser och en utmaning till klurade människor. Båda har placerats i klassikerhyllan. Ja, jag måste kanske ställa dem i religionshyllan också, eftersom olika människor har olika skäl för sin läsning. 

Det är så härligt att kunna glädja. Man blir glad av det. 

Nu ska jag glädja mig själv. Jag ska begrunda boken 3 års träning, en hälsodagbok, med verktyg, tips och pepp. Kanske blir den nyckeln till min framgång? 

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje idag! 

#3årsträning #stephanwilson #polarisbokförlag 

#koranen #bibeln #religion #träning #målbild #ultravasan 

#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #roslagen

3/12-22. Poesilördag tema; snart är sommaren här.

 Poesilördag - första lördagen i december 2022 - alltså den 3/12-22 kl 1400. 

Temat för december är; snart är sommaren här!

Hör av dig, du som vill skriva din text och läsa den under vår poesilördag. 

Anmäl ditt intresse att läsa din text senast fredag den 2 decmeber 2022, 

gärna tidigare eftersom folk frågar och undrar.

 (Max 5 minuter vardera och ni måste hålla er till temat. )

Därutöver är du, var och en, välkommen att lyssna! 

https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/poesi

Lördagspoesi; 3/12-22. Snart är sommaren här. https://www.instagram.com/p/CltTXHvv636/

Lördagspoesi 12/11-22.. Valresultatet. https://www.instagram.com/p/Ck3Lz-RAs0t/

Lördagspoesi 1/10-22. Oktober. https://www.instagram.com/p/CjK7ma_uibJ/

Lördagspoesi 3/9-22. Att längta. https://www.instagram.com/tv/CiC1B9CrmW1/?igshid=YmMyMTA2M2Y=

Lördagspoesi 6/8-22. Välj glädjen. https://www.instagram.com/tv/Cg6yKOYsu1Y/?igshid=YmMyMTA2M2Y%3D

Lördagspoesi 2/7-22; Fotografi av ett plåtskjul i öknen. https://www.instagram.com/p/CfgoQVmvu-1/

Lördagspoesi 4/6-22; Det finns fler perspektiv. https://www.instagram.com/p/CeYhs0rtoqz/
Lördagspoesi 7/5-22; https://www.instagram.com/p/CdQb96xMiHW/
Lördagspoesi 2/4-22; https://www.instagram.com/tv/Cb2TV8pvJ_L/ 
Lördagpoesi 5/3-22; https://www.instagram.com/p/CauTWhasSJW/

Välkommen till Kulturtorget, platsen där samtal förs. 

Nazisternas barn. Tania Crasnianski.

Nazisternas barn. Tania Crasnianski.

En gång var de privilegierade, med inflytelserika föräldrar som hade makt att ge dem allt de önskade. Det handlar om åtta barn - söner och döttrar till några av Nazitysklands mest framträdande dignitärer: Himmler, Göring, Hess, Frank, Bormann, Höss, Speer och Mengele.

Barnen växte upp i skuggan av andra världskriget och älskade sina föräldrar, som barn gör. Med tiden blev de medvetna om fädernas brott mot mänskligheten. Hur hanterade barnen krigets konsekvenser och den skuld som för evigt kom att förknippas med deras efternamn?

Det är denna fråga som Tania Crasnianski vill besvara i sin tankeväckande bok. Några av barnen valde att förneka sin bakgrund, andra gjorde det inte. Några fördömde sina fäders gärningar, andra fortsatte att se upp till dem. Under efterkrigstiden tvingades de navigera mellan skuld och stigmatisering, faderskärlek och förträngning. Här skildras livsöden som är tungt präglade av svåra moraliska dilemman. Tillsammans bildar berättelserna både fascinerande och skrämmande familjeporträtt.

En älskad far. En magisk dotter. Som din och min, du och jag. Vad händer i oss när det sen visar sig vad våra föräldrar eller andra nära släktingar har gjort? Vad är värst av allt, när tar man avstånd, när förlikar man sig med historien och när ser man sig själv som skyldig eller oskyldig? Hur levs våra liv, som formats av vår historia? Hur spelar vårt ursprung roll? 

Ja, visst är väl det tankar att begrunda, tänker jag och lägger därför Nazisternas barn på bokvalsbordet till våra bokcirklar. Det känns som något att läsa och prata om, eller hur?

A..

#Nazisternasbarn  #TaniaCrasnianski   #historiskamedia  

#roslagensbokhandel #norrtälje #roslagen #kulturtorget #platsendärsamtalförs 

Bakom och bortom järnridån – De sovjetiska åren och frigörelsen i Baltikum och Ukraina

Bakom och bortom järnridån – De sovjetiska åren och frigörelsen i Baltikum och Ukraina. Li Bennich-Björkman. 

»I slutet av 1990-talet reste jag som en skottspole till Estland. Det hade bara gått några år sedan landet åter blev självständigt och det sovjetiska dröjde sig kvar. Doften av stekt mat blandades med cigarettrök på restauranger och barer, ofta belägna i källare som skydd mot det bistra klimatet.« 

Så lyder inledningen till Bakom och bortom järnridån, där Li Bennich-Björkman granskar maktens och motståndets strukturer och berättar om hur relationerna mellan centralstaten i Moskva, de lokala kommunistpartierna och den lokala intelligentian påverkade Baltikums och Ukrainas vägar till demokrati.

Li Bennich-Björkman är skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet. *) 

På Appell Förlag har hon tidigare givit ut boken Sörja ett liv, leva ett annat – Om flyktingens mörker och ljus, för vilken hon belönade med Disapriset för populärvetenskapligt författande av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala: "Med utgångspunkt i forskning och erfarenhet behandlar hon här flyktingars siituation stringent och stilsäkert, utifrån kulturella och socialpsykologiska perspektiv, och förmedlar samtidigt empati och djup värme." 

Disaprisets jury framhöll att boken har goda egenskaper långt utöver de vanliga och är lättillgänglig utan att göra avkall på kravet på vetenskaplighet.

*)" Skytteanska professuren är en professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik. Professuren, som inrättades vid Uppsala universitet av Johan Skytte 1622, är troligen den äldsta i statskunskap i världen." 

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Skytteanska_professuren_i_v%C3%A4ltalighet_och_statskunskap

#bakomochbortomjärnridån #appellförlag #LiBennichBjörkman 

#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #roslagen

Sinnenas tid. Annie Ernaux.

En kvinna väntar på en man. Under ett år lämnar hon knappt sin lägenhet, lever bara för deras korta sinnliga möten, dikterade av honom. Allt som varit hennes liv - vänner, arbete, kulturella intressen, intellektuella utmaningar - har reducerats till passiv längtan. Smärtan av att så fullständigt leva för någon annan är oundviklig. Men kanske är det ändå värt det.

Sinnenas tid, som väckte stort uppseende vid publiceringen i Frankrike 1991, är en djärv återspegling av en mogen kvinnas tankar och handlingar - en beskrivning av passionens väsen, bortom alla sociala och kulturella värderingar.

29/11-22. Tack, Mia Skott!

Det tar inte slut för att vi har pratat klart för dagen. Vi lyfter frågorna igen. Och sen igen. Det är själva poängen med samtalet. Att inte låta det tystna. Det gäller nästan allt.

Det ska vara 1700-tal, inte 1800-tal, säger hon. Det är inte alls lika roligt med 1800-tal. Det lyser i ögonen på henne när hon talar. Hon inspirerar och gläder oss. Ja, det är tydligt att hon njuter när hon kan dela sin kunskap med oss andra. Det är en fröjd att ha henne, Mia Skott, i rummet. Det är sådant som gör att man blir riktigt glad, samtal med fantastiska vänner. De är vänner, de som sitter där, i bokhandelns inre rum. Några är helt nya, andra har varit med förr. De är alla kulturvänner av rang, kvinnor och män med intresse och nyfikenhet.

Jag tackar er för samtal, frågor och glädje. Jag tackar alla er, var och en, som satt i rummet för att tala om kvinnors 1700-tal. Ni gör skillnad med er kraft. Det är en fröjd att arrangera då.

Stolarna står i en cirkel i rummet. Det är inte en föreläsning, det är ett samtal. Temat är 1700-tal, forskning kring kvinnohistoria och Mia Skotts böcker med huvudfokus på den senaste; Momma & Fougt : qwinnliga tanckar och mästarinnor i tryck. Den rör kvinnor som arbetat med tryck, ja, människor som haft ett fokus kring tryck, text och litteratur, men framförallt rör samtalet forskning runt kvinnor som levde för 300 år sedan. Mia Skott levandegör med lust och glädje stor.

Mia Skott berättar hur hon har dykt, vilka belägg som behöver göras och hur. Hon talar om vad man måste om man forskar och hur man ta ut svängarna om man ska skriva skönlitterärt eller dela historia för oss vanliga läsare. Hon berättar om räkenskapernas viktiga funktion, hur mycket man kan se i siffrorna. Hon berättar om Sveriges arkiv, hur otroligt mycket material som finns och hur tillgängligt det är för var och en. Det går att sitta hemma i soffan för att forska kring kvinnor som levde på 1700-talet. Det går att grotta ner sig i gamla tidningar, sökbara för var och en, för att sedan följa upp det med protokoll, bouppteckningar, mantalslängder, husförhör, domslut och andra dokument som finns tillgängliga i våra offentliga arkiv. Handlingarna berättar om tiden, människorna, resorna, livsförutsättningarna och om livet. De berättar tillsammans om livet och tiden som det var, med plus och minus och allt däremellan ger det oss bilderna om vem som gjorde vad och varför. Detaljerna gör skillnad, men bara om vi betraktar dem noga. Som t ex vem som kom till staden när, var hen bodde och vem som dog när och varför. Mycket av det stod i tidningen, för var och en att betrakta. Både då och nu.

Hon berättar med lust och glädje, det smittar. I rummet sitter historieintresserade människor som forskar på olika sätt. Någon släktforskar, någon är (likt Mia Skott) 1700-talsnörd, någon har litteraturrötter i släkten och någon älskar samtalet i rummet. Det här är ett intimt sätt att föra samtal på, lära sig nytt och möta människor ur nya perspektiv. Det är något annat än en föreläsning där vi blir matade med krass information (vilket inte är fy skam). Det här är istället ett samtal, ja, ett magiskt samtal med människor som spelar roll. Jag tackar er för all glöd och delaktighet. Ni, var och en gör skillnad, när ni deltar med allt ni är. Tack.

Mia Skott besökte oss också i våras. Då talade hon om sin bok om tapetmakerskorna i Stockholm på 1700-talet. Också då talade vi om arkiven och deras vikt i guld. Det framkom även när vi talade med Margareta Spång om hennes forskning kring rösträttskvinnorna i Roslagen tidigt 1900-tal. Kvalificerade arkiv och sparat material är nyckeln till vår historia, till att upptäcka människor och deras livsverk. De finns där, för oss att upptäcka. Samma sak gäller framåt. Hur spar vi det som är nu?

Det finns en oro från många att vår tid idag ska bli svår att forska kring sen, att bild och text ska drunkna i cyberrymden. Det kan du och jag gör något åt. Det är du och jag som lever här idag, det är vi som kan se till att arkiven får tillgång till det material som ska sparas, att det samlas, dokumenteras, görs i ordning och lämnas till den som kan se till att det finns i arkiven för de som kommer sen. Det som någon tycker är ointressant idag, t ex en vanlig människas liv, kan vara något helt annat om 300 år. Det kan den tidens forskare bara få del av om vi låter det ske. Livet, sjukvården, arbetsplatsen, reglerna, domarna, döden, kulturen, hembygden, släktforskarna, idrotten, fritiden och musiken spelar roll. Vi intresserar oss för den, både det som är nu och det som har varit. Det vill vi förstås göra även sen, liksom de som kommer efter oss. Det är vi som måste se till att det når våra arkiv, att det sparas till våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Det är roligt att veta hur det var, hur de tänkte och gjorde. Att de strävade som vi, fast med helt andra medel och förutsättningar. Ja, det är väldigt roligt att veta.

Stort tack, till er som gör, skriver, delar och pratar. Stort tack, till er som kom och deltog i vårt samtal. Var och en gör skillnad, ni tillför guld till min och andras själ. Tack.


Anette Grinde

#miaskott  #momma&fougt  #norstedts  #kvinnohistoria  #egenproduceradbank  #norrtäljekommun  #roslagensbokhandel  #norrtälje  #kulturtorget   #platsendärsamtalförs  #roslagen  

Kan du ge mig den bästa boken?

En kund kommer in i butiken, säger att hen behöver råd:

- ge mig den bästa boken! 

Jag ler, eftersom det inte finns något som kan kallas den bästa boken. Det finns en himmelsk massa fantastisk litteratur, men vi alla tycker olika om den är bra, bäst eller inte för oss. Du och jag är fullblodsproffs, men vi tycker olika, är olika och känner olika. 

- tänker du kärlek, feelgood, historia, deckare, svåra frågor, klass, litteraturhistoria, religion, mat eller kanske filosofi? 
- vill du läsa det du brukar, eller vill du utmana dig själv? 
- vill du ha mitt bästa eller ditt bästa? 

I bokhandeln, genom cirklar och andra kunder, läser vi böcker som påverkar oss. Sen är det upp till oss själva, var och en, att hantera våra tankar och känslor. Ibland vill vi tala om känslorna och kunskapen som uppkommer med läsningen, ibland inte. 

Jag ger gärna råd, pekar, tar fram och hjälper. Det tillhör plats och läsförutsättningar, men ger också ny kunskap till både mig och dig. Några tar emot, andra frågar efter hjälpen och ytterligare andra vill inte ens att jag säger hej. 

Mina råd utgår ifrån min egen läsning och folkets bokcirkelläsning, och därmed också från samtal om litteraturen. De utgår också från mina lyssnande öron från kundernas läserfarenheter, förlagens utgivning och medias uppmärksamhet. Först och främst utgår den från kunden. Ingen kan fånga allt, men en hel del fångas på den här platsen. Vi pratar rätt mycket här. 

Jag tycker om samtalen om läserfarenheterna, det säger något om boken men också om läsaren. Jag lär känna både boken och människorna, ser hur jag och vi kan utvecklas genom att lyssna till varandra. Vi har helt olika tankar, känslor och erfarenheter.

Om jag sätter den bästa boken, ja, t ex Jag lever och du hör mig inte, i händerna på en läsare som frågat efter kärlek och feelgood, så tror jag att upplevelsen blir fel. Det finns inslag av kärlek och feelgood i boken, men också väldigt mycket annat. Samma kan sägas om: Allt jag fått lära mig, en fantastisk bok om livssvårigheter utifrån den familj man har tilldelats. Det beror på hur vi läser, kanske också varför. Och hur vi är. 

Jag möter läsare som bara vill säga bra eller dålig, eller som inte vill prata alls. Jag möter läsare som bara vill ha tjocka böcker och andra som bara vill ha tunna. Någon vill bara gå på säkra kort, det ska spiksäkert vara en bra bok, medan andra gärna provar en debutant som vi ännu inte vet något om. Hur kan vi veta innan vi har försökt? 

- Vad säger recensionerna, säger någon? Olika eller bra, uselt eller fantastiskt? 

Nej, tänker jag, gå på ditt eget huvud, din egen känsla och kunskap, istället för bara på vad andra tycker. Det är en annan persons ryggsäck, känsla, tålamod, kunskap och dagsform som visas där. Inte din, inte du. Den kommer inte att berätta om din läsupplevelse, det kan bara du själv göra. Ja, jo, om du ser att han eller hon ofta tänker som du, då kan det gå bra, förstås. Då behöver vi klura ut det först. Tycker du och jag lika, tro? 

Jag läser en persons inlägg på Facebook om att hon vill att någon ska skriva en resumé om en viss bok så att hon blir frestad att läsa den. Hon säger att så många har höjt den till skyarna, men att hon inte är frestad. Vad betyder frågan, vad säger det om henne och hennes bokval och hur är vi som människor? Varför ber hon om hon inte vill?

Kom ihåg, det finns annan litteratur att ta sig an, men det är du som läsare som måste lägga kraften, lusten och tiden för den goda upplevelsen. Du lär dig nytt om du tillåter dig det. Du blir irriterad om du låter dig bli. Du fylls av mod om du ser att och hur du kan. 

Välkommen till Kulturtorget, så ska jag ge dig en bästa bok för läsning. Om du låter mig, förstås. Det är du som gör skillnad, både för dig och för mig. 

Anette Grinde 

Tfn 0708 905 731 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje