Jag tänker kring klichéer. Vad är det?

"Kliché eller klyscha är ett språkligt uttryck som används för att beskriva något som har använts så mycket att det slitits ut och endast används av slentrian eller vana, att ordens innebörd helt förlorat sitt värde." 

Vi möttes i ett samtal och en person sa att boken var fylld av klichéer. Jag har tänkt mycket kring det, för det skaver i mig. 

För mig fanns inte klichéer i boken, det fanns verkliga människor som levde sina liv som just de kunde. Unika människor. Som de individer de var och är, blivit och fostrats till av uppväxt, gener och omständigheter. 

Varför skavde det i mig? För att vi såg människorna och bilderna så olika, för att vi var nära eller långt borta från karaktärerna? För att jag blev ledsen över att någon tog ner bilden av boken, förringade, när delarna, sammanhang och människor var viktiga för mig? Jag vet inte, men det - varför - tål att tänkas på. 

Hur ställer vi frågor och skapar riktning för att hitta till det goda och fördjupande samtalet? Hur tänker vi för att hitta de viktiga frågorna om litteraturen i vårt samtal? Det som får oss mer lyhörda och lyssnande? 

För en tid sedan skulle vi tala om en bok. En deltagare sa: - jag vet inte om jag vill delta i samtalet. Jag tyckte så mycket om boken och vill ha den goda känslan kvar. Jag vill inte höra kritik och negativitet. Lite så känner jag också när någon kritiserar boken eller författaren. 

Avsikten med samtalet är inte kritik av bok, karaktärer eller författare. Avsikten är ett samtal om innehåll, hur har vi förstått karaktärerna och deras liv, liksom händelserna och det samhälle de lever i. Syftet är att lära sig, att lyssna på varandra och att reflektera över det som sägs. Att anstränga sig för att förstå alla som sitter i rummet och det som författaren vill säga, berätta. 

Jag tänker också på samtalet om boken "10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld ". Där talade vi t ex om samhällsstruktur, grupper och tolerans. Hur de människor som motats bort från familjer och släkt, och utsatts till stora umbäranden, var de som var allra mest toleranta mot varandra. 

Kan vi kanske sätta rubriken - Att förstå andra - som riktning i våra samtal? 

Njut dagen som den bästa. 

Anette

Det kan kvitta. Agota Kristof.

Det kan kvitta. Agota Kristof. 

Boken är tunn, den har korta berättelser. Avskalade, inget mer än nödvändigt. Så som Agota Kristof alltid skriver.

Läs bara läs, men läs en berättelse i taget, reflektera och se vad den säger. Varje berättelse är kort, märklig, precis. Vad säger den dig, egentligen? 

Yxan. 

Läkaren kallar på en ambulans till hustrun till mannen som föll olyckligt på en yxa. Hon ställer sig alldeles frågande. Hon är befriad, har hälsan och är lycklig. Hon behöver sannerligen inte en ambulans.

Kanske kan man le åt den korta berättelsen som berättar så mycket. Eller, vad säger den oss, egentligen? Hur har kvinnans liv sett ut, innan mannen föll så olyckligt?

#yxan. #detkankvitta #agotakristof #WahlströmWidstrand #läsbaraläs #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #välkommentillnorrtälje 

Annonsen. Marie-Hélène Lafon.

Annonsen. 

Marie-Hélène Lafon. 

Bonden Paul, 46 år, vill inte sluta sina dagar ensam på familjegården i södra Frankrike som han delar med två gamla morbröder och sin ogifta syster. Annette, 37 år, är bosatt i norr. Efter att ha brutit med fadern till sonen Éric vill hon börja ett nytt liv på annat håll. Hon svarar på Pauls kontaktannons.

Med sitt omsorgsfullt utmejslade språk, sin inkännande, träffsäkra och humoristiska blick har Marie-Hélène Lafon skapat en storslagen berättelse om ett möte mellan två skilda världar. Om tillkortakommanden, tillhörighet och främlingskap, förhoppningar och kärlek.

Marie-Hélène Lafon, född 1962, växte upp på föräldrarnas bondgård i Cantal, ett landskap som intar en central plats i hennes verk. Lafon är sedan 1980 bosatt i Paris där hon undervisar i klassiska språk. Marie-Hélène Lafon har tilldelats en rad priser, däribland Prix Renaudot och Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris.

Finns nu i pocket i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

Närmast på min läslista: 

* Dom därute (bokcirkel, läsning pågår) 

* Röda korset (bokcirkel) 

* Tapetmakerskor (samtal 28/4-22)

* Annonsen, Marie-Hélène Lafon

 * Det kan kvitta, Agota Kristof (läsning pågår)

 

Jag har nyligen läst och uppskattar:

Kaffe med mjölk. 

Violeta. 

Han är så bra på att ta egentid.

1959.

Magnificat.

En ärthjärnas självbiografi.

Jag återvänder just nu gärna till:

Han är så bra på att ta egentid.

#annonsen #mariehelenelafon #elisabethgratebokförlag #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #välkommentillnorrtälje 

Maria Farm. Helena von Zweigbergk. Erik Helmerson.

Jag återkommer till "Han är så bra på att ta egentid" i min tanke när jag springer min runda i skogen. Jag tänker också på den boken när jag tänker kring Helena von Zweigbergks nya bok "1959 - Ingrid och Georg, en kärlekshistoria."

När jag läser 1959 så tänker jag att det inte är en kärlekshistoria, utan en strid om var och ens rätt. Mannen vinner (alltid), kvinnan tappar alla sina rättigheter och möjligheter (som hon tillfälligtvis lyckats skaffa sig innan hon träffat honom), han övertygar eller hon resignerar. Kanske var det mer så (regelmässigt) 1959, men hur ofta är det så idag? Hur många kvinnor backar, för att de inte orkar ta striden? Jag inser att det är alltför vanligt att kvinnor fortfarande har projektledaransvaret för hem och barn. 

I "Han är så bra…" finns en diskussion om mäns sexualitet. Att de  (ja, några, inte alla) tänker på sex ett omåttligt antal tillfällen per dag, till skillnad mot kvinnor. Är detta ett bevisat faktum? (Nej, inte i boken, men finns det någon sådan undersökning, statistiskt korrekt utförd?) Den diskussionen återkom vi till när vi talade om "10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld" där övergrepp mot barn och mäns besök på bordeller fanns med i berättelsen och i vårt samtal. Varför tar män (nej, inte alla män) för sig av kvinnor på ett sätt som kvinnor inte gör (ja, några, men procentuellt sett väldigt få)? Hur kommer det sig? Finns det en biologisk förklaring till det? 

När jag nu övergår till läsning av Erik Helmersons Dom därute dyker sexualiteten upp. Rätt fort, rätt grovt och rätt mycket. Varför, undrar jag. Igen. Hur är det med den manliga sexualiteten? Hur närvarande och stor är den? Förklarar det våld, maskulinitetsnorm och annat i vårt samhälle? 

Dom därute handlar om en man och hans politiska bana, eller hans liv. 

Vi behöver läsa fler böcker av och om män i våra cirklar, men vi är tacksamma för att de inte innehåller ständiga svordomar, sexanspelningar, övergrepp och vulgära uttryck i männens liv. Vi uppskattar helt enkelt inte sådan läsning. Det berättar en hel del om den bristande respekten mot kvinnorna i berättelserna. Ja, vi förstår och vet att den finns i samhället, men visst finns det också andra människor, komplext sammansatta, kloka och påverkade av livets alla skeenden som inte vrålar obsceniteter eller utnyttjar kvinnors kroppar. Jag tror att just vi hellre läser om dessa komplexa och kloka män, eller vad tycker du om den saken?

Njut dagen som den bästa. 

Anette Grinde 

Tfn 0708 905 731 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

#domdärute #erikhelmerson #helenavonzweigbergk #1959 #mariafarm #hanärsåbrapåatttaegentid #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget #samtalgörskillnad 

Dom därute. Erik Helmerson.

Dom därute. Erik Helmerson. 

Att höra hemma någonstans ter sig allt viktigare för varje bok vi läser och varje samtal vi för. Tillhörighet, tillsammans med vi och dem, verkar vara en livsviktighet. 

Här möter vi en man som, likt kvinnor och andra, söker sin tillhörighet. Han vill delta och bli sedd, inte ständigt bli ifrågasatt. Vi gör det, alltid, på olika sätt utifrån hur vi är och mår. Den som vill, kan ändra sig när det skaver för mycket, men bara den som vill och försöker. Och bara den som ser att det händer, att man behöver. Det är en av poängerna med bokhandelns alla samtal: att få syn på sig själv och sina fördomar. 

Mikael Petersen, huvudkaraktären i boken, behöver det, förstås. Men, säkert också vi läsare. Vad kan vi lära oss här? Ja, säkert mängd och massor, men det återstår att se när vi möts för att prata om boken. 

Det blir skoj, vill jag tro. 

A..

#domdärute #erikhelmerson  #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget 

Han är så bra på att ta egentid - Maria Farm

Han är så bra på att ta egentid - Maria Farm

Till terapirummet kommer både kvinnor och män. De besväras av ångest, nedstämdhet, stress, sömnsvårigheter. Men vissa yttranden hör psykolog Maria Farm bara från sina kvinnliga klienter :

• "Min sambo är så bra på att hitta egentid."
• "Just i vår familj är det nog enklare att jag jobbar deltid eftersom han tjänar mer."
• "Jag är rädd att han ska tro att vi ska ligga med varandra om jag kysser honom - så då låter jag bli."
• "En man kan säga samma sak som jag - och då uppmärksammas det."
• "Min chef pratar om mitt utseende när vi ska diskutera viktiga arbetsrutiner."

Han är så bra på att ta egentid blottlägger de strukturer som leder till ojämställdhet i relationer, i familjen och på arbetet. Det handlar om vem som får styra över tiden eller störas, om känslomässigt arbete, tolkningsföreträde, ansvar i vardagen och om ohörda röster i arbetslivet. Liksom om lust, olust eller ingen lust alls, om kontroll, hot, våld. Maria Farm berättar både vad hon lagt märke till i sina möten med klienter och vad forskningen säger - samt ger förslag på strategier för förändring.

"Ojämställdhet i relationen eller arbetslivet framställs alltför ofta som konsekvenser av individuella val, snarare än strukturer. Ofta blir det kvinnornas ansvar att sminka situationen utåt för att partnern ska framstå som mer jämställd och deras ansvar att skyla över det som inte fungerar.

Men jämställdhet mellan könen handlar om att kvinnor och män ska ha samma ekonomiska, sociala och politiska rättigheter. Det är en befrielseideologi. För alla. Ändå är det för många en stor utmaning att realisera den i sina dagliga liv.

Med den här boken vill jag bidra till att vi blir mer varse det vardagligt ojämställda. Jag vill bidra till förståelsen för de destruktiva mönster som är kopplade till stereotypa könsroller. Jag vill synliggöra hur skillnader i möjligheter att påverka tar sig uttryck och hur vi kan förhålla oss till det."

Maria Farm är leg. psykolog och leg. psykoterapeut med egen mottagning i Stockholm. Hon har tidigare skrivit bästsäljande böcker om bland annat sorg och fobier. 

***

Jag läser den här boken i direkt anslutning till min läsning av Helena von Zweigbergks nya bok 1959. Den handlar om tiden och kvinnans (ja, också om mannens) situation, försök till frigörelse och generationernas påverkan på varandra. Den ligger 60 år bort, men ändå nära.

När jag nu läser Maria Farms bok tänker jag; - Oj, aj, jäklar. Jag gör det igen och igen. 

Det här är fantastisk, superjobbig och verkligt viktig läsning. Här finns tuff igenkänning, mängd av självklarheter, men också viktiga insikter. Den är rak, enkel, svår och skapar otroligt skav i hjärnan. Vad förutsätter vi, vad vet vi eller vad tar vi för givet? Hur mycket tar vi själva, var och en, strid för oss själva - och hur gör vi det? 

Vi tänker alltid olika, är fostrade, har egna egenskaper - men vi har rätt till liv, rättvisa, samma villkor och förutsättningar som alla. Det sägs att alla människor, oavsett kön och bakgrund, har samma villkor, men är det verkligen så? Vi behöver vända upp och ner på det vi är, fundera själva kring hur vi själva har det och varför det är så. Om vi vill att vi, våra barn och barnbarn ska ha samma förutsättningar - alltid, alltid - så behöver vi sätta fokus på det. Vi behöver öppna vårt sinne och tänka kring det, varför vi väljer eller väljer bort och hur vi ser på saken. 

Den här boken är en riktigt bra bok att läsa för dig som behöver se vårt gemensamma liv på jorden lite tydligare. Läs med noggrannhet och fundera kring hur det är hos dig, dina barn eller hos dina vänner och deras barn. Det här tål att funderas över och talas om. Det är helt enkelt väldigt viktig läsning.

Du gör skillnad för oss alla, varje dag. Visst vet du det? 

A..

Närmast på min läslista: 

* Dom därute (bokcirkel) 

* Röda korset (bokcirkel) 

#hanärsåbrapåatttaegentid  #mariafarm  #härskartekniker #feminism #jämställdhet #genus #roslagensbokhandel #norrtälje #vetenskap #kritiskgranskning  #läsbaraläs 

Stugland - en berättelse om Sverige. Göran Greider.

Stugland : en berättelse om Sverige. Göran Greider.

En rödmålad stuga med vita knutar är en svensk flagga. Den vajar på många sätt starkare i Sveriges kollektiva medvetande än ett gult kors mot blå bakgrund, och väcker en enkel värme inombords: doften av midsommarafton och kaffet efter skogspromenaden, tystnad och stillhet bortom stressen i stan.

Den röda stugan är folkets stuga. Men för den som skrapar på ytan döljer sig en mer komplex historia under falufärgen. Var kommer stugan ifrån? Vem känner sig hemma i den?

I Stugland spårar Göran Greider drömmen om stugan till det tidiga 1900-talets nationalromantik och spirande välfärdsstat. Boken är samtidigt en landsbygdsmemoar och en vindlande essä som rör sig mellan August Strindberg och Elsie Johansson, slagghögar i Falun och Thoreaus tjärn i Walden. Med typisk greidersk skärpa skärskådas dagens föränderliga politiska landskap, nationalstatens roll och den nationella gemenskap som är nödvändig för att skapa ett fungerande, jämlikt samhälle.

Stugland är en vandring genom kulturhistorien som inte ryggar för samtidens mest brännande politiska frågor.

Göran Greider är en av Sveriges mest älskade författare och inflytelserika offentliga intellektuella. Han är chefredaktör för tidningen Dala-Demokraten och har vunnit mängder av utmärkelser och litterära priser. Göran Greider har publicerat mer än 30 böcker och diktsamlingar. 

***

Nu är Göran Greider aktuell med Stugland.

Välkommen till

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

för ditt exemplar.

Ja, utgivningsdatum är den 22/4-22.

Beställ boken redan nu i bokhandeln!

Välkommen!

Vad säger vi, tro, ska vi läsa den i en bokcirkel i bokhandeln?

#görangreider. #stugland #volante  #roslagensbokhandel #norrtälje #jämställdhet #feminism 

1959 - Ingrid och Georg, en kärlekshistoria - Helena Von Zweigbergk

Stockholm i slutet av 50-talet. Ingrid bor med sonen Tom i ett liten lägenhet på Sankt Eriksplan. Hon är lärarinna på en flickskola och njuter av att bestämma över sitt eget liv. Hon är en välkommen gäst hos väninnan Britt och hennes man Ingvar, en känd filmproducent, som har fina bjudningar med spännande gäster.

Så träffar hon Georg, en ung ambitiös journalist, som just flyttat till stan och har stora drömmar om modernitet och ett samhälle som utlovar en bättre framtid för alla.

Ingen av dem har egentligen bråttom att binda sig, men när Ingrid blir gravid gör de vad som förväntas av dem, tar sitt ansvar och planerar för en gemensam familj. De delar hopp om gemenskap och kärlek, men hyser också båda en stark längtan efter ett friare sätt att leva. Men hur jämkar man sina förväntningar när man fortfarande lever i en tid av konventioner och traditioner? Och kan de vara lyhörda för sina egna och varandras föreställningar?

Helena von Zweigbergks roman levandegör en tid, en stad, och ett par. En kvinna och en man med helt olika bakgrund, som försöker dela sina drömmar om en ljusare framtid och ett modernare sätt att leva och älska.

****** 

Oj, oj, oj, får man väl ändå säga. Om tiden, om människorna, om staden, om generationerna, om dömandet från den äldre generationen, om kraven från mannen, om önskan och viljan från kvinnan, om det stackars barnet och om vänner. 

Hur gör man för att kväva varandra? Eller hur gör man för att inte kväva varandra? Hur gör man för att få ta del av livet på sina egna villkor? Den frågan ställer sig både Ingrid och Georg, som kommer från helt olika förhållanden, vill olika med sina liv och vill båda bryta sig loss från tidens och generationernas konventioner. Vad krävs för att man ska kunna det? Är det möjligt att hålla kvar sina familjer och vänner och ändå bryta sig loss, gå i egna spår? Och vad händer då i den nya relationen, den mellan Ingrid och Georg?

Varje generation följer sin fostran, det man har fått med sig hemifrån. Någon gör sitt yttersta för att gå i andra spår, men man präglas rätt hårt av det man har fått med sig. Förändringstakten är låg. Det en generation gör mot nästa generation, fortsätter även i nästa. Man säger att man inte tycker om det som har skett, men för ändå ton, hårda ord och tag vidare till nästa led. Det är svårt att förändra, det kräver verkligen att man ser sig för. 

En återkommande fråga är tvånget att gifta sig när man blivit gravid. Det händer i alla generationer. Hur det hanteras är olika, påverkar människor och familjer. Det barn som får veta, präglas. Den vuxne påverkas, livet ut. Några tiger om det, andra behöver tala om saken. Hur man talar påverkar andra. 

Det finns kärlek i berättelsen, men det finns också, eller kanske framförallt, väldigt mycket frustration. Det är som om man hela tiden kämpar mot varandra och omständigheterna, vill något annat. Kvinnorna slåss, utan vidare framgång, för sig själv, för sin vilja att arbeta eller göra det de vill. Männen håller hårt i sin rätt att vara familjeöverhuvud. Han kan gå när han vill. Hon får finna sig i det han bestämmer. 

Finns det hopp i berättelsen? Kommer det att gå bra för Ingrid, Georg, Tom och Johanna? 

1959 - Ingrid och Georg, en kärlekshistoria - är del 1 Generationssviten. Hur det kommer att gå sen, får vi sålunda veta i nästa del av berättelsen. 

Själv hoppas jag att vi har kommit längre än så här, i detta år 2022. Att ingen sitter fast i gamla konventioner och alltid måste rätta sig efter tidigare generationers måsten. 

Ja, hur svårt är inte relationer? I Kaffe med mjölk, nyligen läst, var samtalet svårt mellan karaktärerna i boken. De teg, tänkte, men talade inte med varandra. Samtalet är också svårt här, mellan Ingrid & Georg. Generationer spökar, frigörelsen är en viktig del av livet, men varför är det så svårt att samverka, vara generös i den nya generationens framtid? 

Kanske kommer den tidigare generationen alltid att att spöka, vad tror vi om det? Kanske är det ändå en fråga om hur det sker. 

A..

#1959  #IngridochGeorg #HelenaVonZweigbergk  #Roslagensbokhandel  #välkommentillnorrtälje  #välkommentillbokhandeln  #Norstedts  

11/4-22; Hitta ut - Norrtälje - börjar på måndag!

Hitta ut Norrtälje börjar på måndag 11/4-22. Det blir skoj att hitta hit och hitta dit. Om du hittar till bokhandeln så kan jag erbjuda en hitta-ut-karta. Gratis!

Missa inte denna härliga stordådsmöjlighet. Det är möjligt för alla. Man får en fantastisk möjlighet att se nya platser, gå lite vilse, hitta rätt, skratta åt sig själv, fånga allvaret och röra sig på kuppen. Det är rent skoj. Missa inte, missa inte! 

A..

#norrtälje #roslagensbokhandel #hittautNorrtälje #stordåd #orientering #Peppelipepp #Måndag 

Poesi, ungdomars text!

Den 19-21 maj 2022 möter vi ungdomar och deras texter på Lilla torget i Norrtälje. Kort, rappt, lite längre och kanske långsamt kan vi höra eller läsa deras texter. Kanske får vi också se texten i bild, dans eller med textil? Ja, det återstår att se när Norrtälje litteraturfestival öppnar för texten och det egna skrivandet. Fokus ungdomar.

Just nu funderas och skrivs det i stugorna, på fritidsgårdarna, kanske också i skolklasser och på folkhögskolor. Ja, förstås också hemma i någons kök. 

Under festivalen får vi möta resultatet. Vill du vara med, så hör av dig redan idag. 

Ring Mike Lindblom tfn 0703331293 eller hör av dig till bokhandeln. 

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

Arrangör Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

i samverkan med:

Kulturgruppen Kulturtorget. 

Mångfald Tillsammans. 

Norrtälje 400 år.

Norrtälje Stadsbibliotek, Norrtälje kommun, Magasinet. 

Roslagens Sparbanks Stiftelser. 

Cafe Rekommenderas. 

Svenska kyrkan, Norrtälje. 

Sensus studieförbund, Norrtälje. 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 
Anette Grinde tfn 0708905731 eller mejl till;  Info 😏 roslagensbokhandel.se 

#norrtäljelitteraturfestival #poesilördag #roslagensbokhandel #norrtälje #norrtälje400 #kulturtorget #roslagenssparbanksstiftelser #närproduceradbank #demokratiskasamtal #poesi #sensusnorrtälje   #kulturiroslagen #mångfaldtillsammans

Fredag 13 maj 2022 kl 1400. Vill du bokcirkla, men vet inte hur det går till?

Extra bokcirkel

Fredag 13 maj 2022 kl 1400-1530

Extra bokcirkel (ingen grupptillhörighet) för att prova.

Hur kan det vara att bokcirkla?

Anmälan skyndsamt. 

Boken köps i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.

Bok; En ärthjärnas självbiografi.

Vill du bokcirkla, men vet inte hur det går till? 

Här kommer ett extratillfälle, som inte är en grupp som återkommande träffas. Du kan vara ny i våra cirklar, gammal på platsen eller funderar på att anmäla dig till en grupp. 

Vi läser en specifikt vald bok och möts för att prata om den. 

Du kanske undrar hur det går till. Den är också för dig som ingår i en annan cirkel i bokhandeln, men där din grupp inte har läst just den här boken. Den är något att läsa, säger vi som har läst den. Boken är lättläst, fin och med en del frågor att tala om. 

Hör av dig till bokhandeln om du vill vara med i den här provomgången - som också vill visa hur det går till. 

För att delta behöver du anmäla dig till bokhandeln och köpa boken här. 

Mejl; info 😊 roslagensbokhandel.se eller tfn 0708905731 - eller titta in i butiken. 

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.

Hennes lycka är värme för min själ.

På bordet utanför Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje ligger begagnade pocket, från Antikvariatet Norrtälje - en trappa upp i bokhandeln. De kostar en tjuga. Jag ser några personer stå och fingrar på böckerna. Det är en äldre kvinna och två män, kanske make och vuxen son.

Kvinnan vill så gärna ha en av böckerna, en om en charmig bokhandel. Den här vill jag läsa, säger hon, när jag öppnar dörren. Hon ser glad ut.

Nej, säger mannen som kanske är hennes make. Du har massor av böcker hemma, du får läsa de du har. Nej, men jag vill ha den här, insisterar kvinnan. Nej, säger mannen, håller henne kärleksfullt om axlarna när de går därifrån. Jag hör hur hon försöker igen, men hon får inte som hon vill. De går sin väg.

Jag tänker på henne, känner sorgen, hur ledsen hon blev. Jag känner inte deras situation, men undrar varför hon fick nej. Det gör alltid ont i mig när någon säger nej när någon annan vill köpa en bok. Det händer ibland, men inte så ofta. Barn får nej, det har hänt att vuxna skrattar åt en barn som längtar efter en bok. Jag minns ett barn som verkligen led av nejet. Hon längtade verkligen. Ibland får vuxna nej, där hustrun eller maken fnyser åt den andres önskemål. Jag tänker ofta på den som möts av sådant, känner sorg av flera skäl. En bok, är ju inget man kan säga nej till. Ja, jag må vara partisk, men jag vet att jag har rätt i det.

Det går någon timme. Plötsligt står hon framför mig. Männen står strax intill. Hon håller boken och en tjuga i sin hand. Den här vill jag ha, säger hon med glädje i sin röst. Det skiner lycka om henne. Hon står kvar en lång stund och pratar om glädjen i att läsa, att man inte vill läsa om sina böcker tio gånger, utan läsa nytt. "Den här verkar jättebra, intressant". Jag bekräftar hennes känsla. Vi pratar om läsning och bokcirklar och det fina i att få prata om böcker. Och glädjen i att läsa. Hon skulle titta på sin hemort om det finns cirklar där. Hon var så glad över boken. Hon var väldigt glad när hon gick, ja, männen också. De log när hon talade med mig. Jag förstår att de lyssnat förr. Tålmodigt, vänligt och stillsamt. 

Hon måste ha tjatat, inte givit sig. Hon vann. Hon log. Alla vann. Vi alla log. Glädjen spred sig i vår allas själ.

Hennes lycka är värme för min själ.

Anette

Ljuvlig lördag!

Lördag 7/4-22 gjorde Kulturtorget skäl för sitt namn. Solen sken, det var lite svalt i luften men vi värmes av den vackra solen och den blå himlen. Vinden var blid. Tonen var satt. 

Bokhandeln och caféet kunde, åtminstone periodvis, ha sina dörrar öppna. Det är skönt när vi kan. Livet blir lättare då. 

Vår poesistund drog gott med folk. De lyssnade stillsamt på Erik, Höken, Carina och Catarina som skrivit egna texter om fred. Freden som vi vill se. Freden inom oss och i världen. Det krävs mod för att ställa sig på en scen. Det är magiskt att se de som ställer sig där. Nervositet, glädje och känslor av alla sorter sprudlar inombords. Att göra, gör skillnad. Tack, ni som gör. 

Vi samsades på torget med caféet och en svensexa. Grabbarna agerade konstnärsgrupp, bjöd folket på skumpa och målade tillsammans. Milt, vänligt, lugnt och glatt. Det var en fröjd att se. 

När poesin tystnat fortsatte den ljuda inom oss. Glädjen bubblade inom oss, samtalet fortsatte mellan människor. Några satt på caféet med sitt kaffe och gott tilltugg till, några njöt stillheten vid sidan. Att tala om, reflektera över det man upplevt är gott för själen. Det är glädje att se att samtal sker. . 

Poeterna olikheter glädjer. De är som vi alla är, fantastiska. Plötsligt ändras ljudet på torget. En ny sorts poesi, en ny njutning uppkommer när Lars-Gunnar dyker upp med sitt horn. Han spelar så fint. Några minuter, kanske bara fem, ljuder hornet över torget. Lugnt, magisk och vackert. Vi njuter, vi ler och vi gläds. 

Så fint. Så fint. Just så vill vi att Kulturtorget ska vara. Fyllt av kulturens ord, bild, ton och rörelse. Det är glädje, det. 

Tack, ni alla som bidrog till kulturens och lördagens goda känsla. Tack! 

A.. 

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

Lördagspoesi 2/4-22; https://www.instagram.com/tv/Cb2TV8pvJ_L/ 
Lördagpoesi 5/3-22; https://www.instagram.com/p/CauTWhasSJW/

#caferekommenderasnorrtälje #roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #poesilördag #fred #svensexa #musik

Två kråkor håller inte med - Ulf Hannerz

Samtalslinjen i bokhandeln - demokratiska samtal - är en möjlighet att lyfta viktiga frågor. Det kan vara samhällsriktningar, rasism, mångfald, utanförskap, våld, missbruk, feminism eller något annat som skaver inom oss. Att tala om saken ger oss en möjlighet att se frågan från fler håll. Vrede, glädje, frågetecken eller samförstånd blir något mer i samtalet. 

Vi använder t ex #vimåsteprata #demokratifrukost eller böcker som underlag för sådana samtal. Ett år i Belarus var en sådan. Det är en bra bok och ett riktigt bra samtal om diktatur, våld mot egen befolkning, demokrati och ickevåld. 

"Två kråkor håller inte med" av Ulf Hannerz kanske kan tjäna som samtalsunderlag. Vad tror ni? 

"Två kråkor håller inte med" av Ulf Hannerz

"Ska en kultur vara mer som en åsiktskorridor, eller får man finna sig i att den kan verka mer som en labyrint? Och hur påverkas vårt svar på frågan när världen blir mer sammanhängande, en 'global by', och gränserna mellan kulturer blir mindre tydliga och ofta överskrids?"

Den frågan ställer sig Ulf Hannerz inledningsvis i denna bok om mångfald, en upptäcktsresa i olika kulturer, om mångfald i olika bemärkelser, om somliga ords komplicerade och lätt missförstådda väg genom historien, i tiden och rummet. Här handlar det om mänsklig mångfald, om människor som alltid flyttat. Om frihet och trygghet. Om friheten att tänka annorlunda. 

Två Kråkor tillhörde ursprungsbefolkningen i USA och han dyker upp redan i bokens inledning, som symbol och självtänkare. 

Hannerz tar med läsaren på en intellektuell, kanske krävande men öppen och stimulerande resa i den globala byn. Detta har varit hans arbetsfält under ett helt forskarliv. Han hjälper oss att lyfta blicken, att inse att uttrycken är många oavsett var människan föds, lever och vandrar vidare. 

Ulf Hannerz är professor i antropologi, bosatt i Stockholm, men med forskning på många universitet i USA och på andra ställen. Har utgivit böcker på både svenska och engelska.

#bokvalsbordet #bokcirkel #roslagensbokhandel #norrtälje #demokratiskasamtal #samtalgörskillnad #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje 

#tvåkråkorhållerintemed #ulfhannerz #carlssonbokförlag 

#vimåsteprata #demokratifrukost #ettåribelarus #ickevåld