22/10-24. Åsa Karlsson och Gitte Söderbäck Güettler berättade om Häverödräkten.

Åsa Karlsson och Gitte Söderbäck Güettler

berättade om Häverödräkten. 

Vi har träffats för att tala om kulturfrågor, haft folkdräktsvädring på Lilla torget och lyssnat till ord om Estunadräkten. Ja, vi har gjort mer än så. Med minst 180 kulturpunkter (2023) på ett år i bokhandeln, så blir det många ämnen som får luft under vingarna.  Det är fint. På tisdagskvällen (22/10-24) var det Häverödräkten som stod på agendan. 

Föreläsarna kom, klädda i sina fantastiska dräkter. Jag borde kanske ha bett publiken vara klädd i sina, det skulle ha varit en vacker syn. Åsa Karlsson och Gitte Söderbäck Güettler är del i en sy/vävgemenskap i Häverö/Edebo hembygdsförening. De har intresserat sig för Häverödräkten, där tyg, utformning, ränder, färg, stygn, väst, knappar, med mera, spelar roll för bilden. Ja, kroppen som bär spelar också roll, säger Lisa. Ja, dräkten är sydd för att passa sin bärare. De började sin berättelse i historia, där dräkten bars av människor på kyrkbacken. Dräktkulturen pågår än, eller kanske på nytt. Dräkten bärs, tas fram ur garderoben. Intresset stiger igen för folkdräktsbärandet och det finns mängder av (för) små Häverödräkter i garderoberna i Hallstaviks/Häverötrakten. Dräkterna behöver samordnas med ett stigande intresse från människor med mindre kroppar, för att kunna komma till användning igen. Kanske ska ett inspirationsarbete påbörjas, så att de vackra dräkterna kan gå i arv från farmor/mormor till barnbarn för att kunna bäras igen. 

Jag kände glädje när sorlet från besökarna, som kommit från när och fjärran, spred sig i rummet. De talade om tyg, mössor, mönster, vävteknik och samvaro. De lyfte kjolarna,  visade det dolda därunder och berättade om varför tyg och väskor ser ut som de gör. De berättade om syendet av små mössor eller väskor där någon dekorerat med små dödskallar för att göra det personligt, de visade telefonbilder för varandra, de jämförde färg och randning och de förlorade sig i allsköns väsentligheter ända till tiden rann ut mellan stockarna i det vackra rummet. En och halv timmes kulturlust gör skillnad för dagen. 

Åsa och Gitte har lagt tid och intresse på att förbereda samtalet om Häverödräkten. De har mötts, skrattat och valt texter. De har grottat ner sig i tyg och historia, jämfört mått och liv i digitala museer och njutit sin hembygdsgårds fantastiska plats. Intressen - särskilt tillsammans - bygger och bevarar viktiga kulturarv men också livskvalité hos människor i bygden. Det skapar mer för fler när vi hittar sammanhang där vi kan dela våra intressen. 

Jag bugar och tackar, så att det stramar i bakhasorna, åt Åsa och Gittes arbete, intresse och ord om Häverödräkten och glädjespridande i rummet. Jag tackar alla besökare för ett aktivt och kunskapsbärande lyssnande. 

Härnäst ska vi tala om amerikanska valet och skogen, ja, inte samtidigt, men samma dag och i samma rum. Ryssladan i bokhandeln är onekligen ett bra rum att föra samtal i. 

Tack, för människorna, platsen och kulturen. Tack, för liv och lust.

Anette Grinde 

Mångfald Tillsammans (ideell förening)