Per Petterson. Han skriver med oändligt långa meningar. Det är som om de aldrig tar slut. Finns det egentligen någon gräns för hur lång en mening får vara, hur många kommatecken den får ha?Den rymmer hela, evinnerliga, resonemang, men också samtal, beskrivningar av situationer och känslor. Alltet tillsammans i ett. Vem säger, tänker och gör vad, och varför.
Livet är besvärligt. Han har det besvärligt, eller är det så många har det egentligen? Kanske är bara en och annan mer sårbar och funderar över varför - medan andra kan låta tankarna vara, utan att beröras eller förtvivlas. Hur är vi - du eller jag - funtade egentligen? Är det skillnad på kvinnor och män?
Han. Huvudkaraktären. Arvid. Längtan. Ångest. Ansvar gentemot barnen. Utstött. Utfryst, eller kanske bara kapad, men ändå kvar. Hur svårt är det inte att tala - och en vacker dag är det helt för sent. För att det har fått för lång tid eller kanske för att man bara inte törs, vill eller kan tala om saken. Vad man än säger kommer det inte att gå hem, förstå vad man känner, ser, förstår. Det är liksom kört, oavsett.
Kanske är det ett ömsint porträtt av Oslo, som förlaget säger, men jag förstår det inte så - kanske för att jag inte känner igen mig i staden. Jag ser den inte, kanske bryr jag mig bara mer om mannen än om staden?
Män i min situation - skulle förstås kunna vara precis vem som helst. Du eller jag, eller någon annan. Kvinna eller man.
Mänsklighet. Sorg. Otillräcklighet. Ja, otillräckligheten finns onekligen i oss alla. Vad som rör sig i oss är det sen bara vi själva som vet. För ingen känner ju egentligen någon annan, eller hur?
Berättelsen handlar om Arvid. Ja, om Arvid och Turid - och Arvid och deras barn Vigdis, Tine och Tone. Och om Arvids tankar, mående och situation, förstås.
Vad kan vi säga, berätta, för att andra ska förstå vilka vi är och vad som är viktigt? Vem vill lyssna?
Ja, jag rekommenderar Män i min situation av Per Petterson. Den ligger på bokvalsbordet till våra bokcirklar.
A..
..... .....
Hur känslomässigt starka är inte uppbrotten? Hur är det egentligen möjligt att överleva dem? Vad är det som gör oss så ohyggligt känslosamma inombords?
Hur minns vi vår historia? Vem har med mitt liv att göra? Vems bild är den rätta? Varför intresserar vi oss för den eller den, men inte den andre som också borde vara av intresse? #mäniminsituation #sekwaförlag #oslo #livsförutsättningar #skilsmässa #lycka #psykiskohälsa #kvällsliv #barnpåhåll #kärlek #perpetterson #pytsafördomarnaöverbord #njutfantastiskläsning
Jag tror att den här boken gör sig ännu bättre för den som är bekant med Oslo. Jag missar nog Oslo-dimensionen här. Jag läser väldigt nöjd ändå. #mäniminsituation #sekwaförlag #oslo #livsförutsättningar #skilsmässa #lycka #psykiskohälsa #kvällsliv #barnpåhåll #kärlek #perpetterson #pytsafördomarnaöverbord #njutfantastiskläsning
Hur kan gaspedalerna stå "stela i spänd förväntan"? Det är fint när får le i sin läsning, trots allt viktigt allvar, och fundera över guldkornen som dansar över sidorna. #mäniminsituation #sekwaförlag #oslo #livsförutsättningar #skilsmässa #lycka #psykiskohälsa #kvällsliv #barnpåhåll #kärlek #perpetterson #guldkorn #pytsafördomarnaöverbord #njutfantastiskläsning
Ju mer jag läser, fördjupar, desto mer gillar jag hans sätt att skriva. Läs, för bövelen, läs. Begrunda och upptäck det vackra, förljugna, förskräckliga och presumtivt sanna. Det är rent underbar läsning. #mäniminsituation #sekwaförlag #oslo #livsförutsättningar #skilsmässa #lycka #psykiskohälsa #kvällsliv #barnpåhåll #kärlek #perpetterson #guldkorn #pytsafördomarnaöverbord #njutfantastiskläsning
Kund i butiken fingrar på boken, säger; väldigt bra bok, riktigt bra bok. Fantastisk författare. #mäniminsituation #sekwaförlag #perpetterson #njutfantastiskläsning
.... .....
Söndag, september 1992. Telefonen ringer i Arvid Jansens lägenhet i Bjølsen. Det är Turid, hon är helt utom sig och behöver hjälp, men vet inte var hon är. Arvid hittar henne på den nerlagda järnvägsstationen i Bjørkelangen och kör henne hem till radhuset i Skjetten där hon bott med deras tre döttrar det senaste året. Inne i huset kan inte Arvid hitta några som helst spår av livet de en gång hade tillsammans. Som om han vore utraderad.
Under året som gått sedan Turid lämnade honom har Arvid drivit från bar till bar i Oslo centrum, han har kört bil förbi platser från sin uppväxt, genom Østlandets skogar eller över svenska gränsen till Arvika i Värmland. Under den här söndagen i september kommer han kanske att finna svaret på varför saker blev som de blev. Men den största utmaningen kommer senare, när den äldsta dottern Vigdis är den som behöver honom.
Män i min situation är en lysande Oslo-skildring och ett lika ömsint som skoningslöst porträtt av en man som hamnat vid sidan av livet.
Män i min situation är en lysande Oslo-skildring och ett lika ömsint som skoningslöst porträtt av en man som hamnat vid sidan av livet.
.... .....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar