Vad definierar ett bra språk?

Vi pratar om språk. 

Vad definierar ett bra språk för dig? Vad är språk? 

Frågan lyfts ofta i våra bokcirklar och vi reagerar olika, svarar olika och ser olika på frågan. Någon har ingen reflektion de fem första gångerna, men kan sedan börja fundera och formulera sin tanke om det.

Någon kräver stor bokstav, punkt, komma, subjekt och predikat. Någon kräver tydlighet i känslan, beskrivningen i exakthet, begripliga ord och allt skrivet på raderna. Någon ser rosa där någon annan ser rött. Vi har alla olika känsla för språkets nerv, dess riktighet eller vad vi önskar av dess form. 

En författare sa att Herscht 07769 är: 

perfekt för att åstadkomma lugn och eftertanke i läsningen, att tvingas läsa sakta. 

För någon annan skapar den upprördhet: 

han skriver bara så för att göra sig märkvärdig, den borde ha förpassats till papperskorgen. 

Någon annan säger:

men oj, den var ju alldeles fantastisk!

Svenskläraren i gruppen säger: 

han hade fått underkänt som betyg.  

Någon svarar: 

ja, men László Krasznahorkai är ändå en berömd och framgångsrik författare. 

Någon säger: 

Ett bra språk är där texten är lättläst, flyter framåt utan behov av omläsning eller funderingar kring betydelsen. Det betyder inte att den inte är tänkvärd, innehåller många frågor eller olika riktningar. Det betyder bara att den har en form och en text som gör den lätt att läsa och förstå. 

Någon annan svarar: 

jag vill utmanas, så jag vill inte ha det lätta.

Är Han Kangs språk lätt, hur ser hennes språk ut? Har hon ett bra språk? Vad är ett bra språk? Beror det på författaren eller översättaren? Spelar ämnet roll för hur vi uppfattar svårigheten i texten, språket? Kan en bok med ett svårt ämne - tex död eller en massaker - ändå uppfattas som lätt och vacker?

Är tolkningen av var och ens läsning - och tankar om språk - i själva verket en personlighetsfråga? Eller är det en fråga om hur berättelsen är uppbyggd?

Vad är språk?

A..