Medan vi lever : tankar om existensen.
Nina Björk.
Medan vi lever är en intellektuell självhjälpsbok i skrollandets tid. Nina Björk diskuterar ämnen som autenticitet, mening, kärlek och sex, tillit, sanning och att leva i olika åldrar. Hur handskas vi med modernitetens löfte om frihet och självständighet för individen? Var finns hoppet, var finns hindren?
Björk utgår från såväl egna erfarenheter som historiska tänkare för att försöka ge svar på frågan om vad ett gott liv är. Exempel hämtas ur filosofi, skönlitteratur, samhällsdebatt och populärkultur.
Autenticitet.
Vem är jag och vad står jag för, att vara mig själv, den jag vill vara, den jag är? Att vara mig själv på riktigt? Är autenticitet ofrihet?
Hur framställer jag mig själv? Hur framställs jag av andra?
Spelar man alltid ett spel, eller när är man helt sig själv? Vem känner mig helt och hållet? Får jag vara mig själv? Tolereras jag, när tolereras jag?
Författaren skriver en hel del om skillnaden mellan vem vi är och den bild vi sänder - hur vi vill bli sedda - ställt i relation till hur vi uppfattas av andra. Vad bryr vi oss om det? Hur förstår andra mig? Jag tänker ofta på det i bokhandelns samtal: hur uppfattar du det jag säger och gör? Oftast gör du det utifrån dig, hur du är, utan reflektion över hur jag menade. Tänker du på hur avsändaren menade när hen sa, skrev eller agerade? Och vice versa. Samma gäller mig, förstås.
Mening.
Vad betyder det att livet har mening? Är det vad jag tycker? Vad andra tycker? Objektivt eller subjektivt? Betyder det vad meningen är - jag eller alltet - i universum? Vad är meningen för Musk, Trump, Navalnyj, Putin, dig eller mig?
Mat, vatten, värme, tak över huvudet, skydd mot vädrets makter. Trygghet, att vara sedd och del i en gemenskap. Vad betyder det, egentligen?
Är meningsfullhet subjektivt eller objektivt? Är det du eller jag som ska avgöra någons eller någots meningsfullhet? Går det att enas om det, eller kommer alla att uppfatta det olika?
Tillit.
Vad litar jag på och varför? Vad utsätter jag mig för och varför? Tillit bygger på att vi överlämnar oss till främlingar. "Tillit är ett slags oreflekterad gemenskap, ett sätt att vara i världen tillsammans".
Jag litar på att människor vill varandra väl. Jag litar på att det människor säger och tänker överensstämmer med sanningen, att vi snälltolkar. Jag förstår att det inte alltid är så, men jag vill inte leva mitt liv med att tro att människor ljuger, att vi inte är sanna mot varandra.
För mig hör tillit också ihop med att vi vill varandra väl. Jag vill vara trygg, då vill jag tro att den jag talar om vill mig väl. Om jag med glädje berättar om något som gjort mig glad, så vill jag gärna höra att den jag talar med delar min glädje. Varför skulle jag dela min glädje med någon som inte vill glädje? Nästa gång tänker jag mig för innan jag delar min glädje med hen: jag vill inte känna sorgen när jag står mitt i min glädje. Jag vill inte ha fel, jag vill dela min glädje.
Kärlek.
Vad är kärlek?
Är kärlek och lust samma? Hur förhåller vi oss till kärleken över tid? Vad får vi göra i kärleken?
Kärlek.
Tid.
Värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar