Kassa 19. Claire-Louise Bennett.

 Kassa 19. Claire-Louise Bennett.

I en arbetarstad väster om London skriver en skolflicka ned berättelser längst bak i sitt skrivblock. Hon är som berusad av fantasi och inspiration. I takt med att hon blir äldre, blir allt och alla hon möter stoff; den bastante ryske mannen som vandrar runt i mataffären där hon arbetar och som ger henne Nietzsches ”Bortom gott och ont”; staplarna av böcker som hon förlorar – och finner – sig själv i. Spänningen hon finner i att skapa karaktärer och scener i sitt huvud kan bara likställas med den spänning det innebär att gå sin egen väg i livet.

Hon inleder med ett citat av Annie Ernaux. Bara det, vad säger man då? 

Hennes första kapitel handlar om larvigheter, ja, kapitlet heter så, och jag får förhålla mig till en annan typ av text än vad jag nyligen läst t ex genom Magda Szabo och Annie Ernaux. Bennetts Kassa 19 är då förstås helt annorlunda än Abigél och Omständigheter. Ingen författares (eller skribents) text är ju den andra lik. Jag behöver vänja mig vid texten, vilket jag med glädje gör. 

I bokcirkeln kan vi tala om skolans grupparbeten, hur de fungerar, varför man har dem och på vilket sätt man lär sig hantera dem. Hur många finner grupparbeten sympatiska och hur många åker snålskjuts på andra? 

Hon fortsätter sedan sin text med att resonera kring mens. Jag tänker att jag missade övergången från grupparbeten till mens, att det bara hände. Sömlöst. Är mens traumatiskt eller något att tyst förhålla sig till? Hur skulle en bok se ut där temat är mens, ungdomars och vuxnas tankar om mens? 

Innan jag vet ordet av har hon bytt ämne igen, från lånade trosor till grillning och första världskriget. Ja, som det vore det mest naturliga ämnesbytet i världen. 

Det är en smula svårt, ansträngande, att läsa en bok som helt saknar stycken. Det ger mig ingen reflektionsvila, allt går i varandra. Vad gör det med min läsning? Ja, det kräver att jag anstränger mig. Och det gör jag, förstås. Det är så man kommer framåt.

Hon skriver om livet. Om mens, världskrig, litteratur och lera. Hon vänder sig till och från, byter ämne och återkommer. Det gäller att stilla sig, lyssna och begrunda. Sådant är av värde för livet, tänker jag. 

Kassa 19 plockar ämne för ämne, detalj efter detalj, stort och smått. Den fångar mig, får mig att undra, reflektera över orden, texten och livet. Hennes och mitt, varför saker är och blir som det är. Vad andra tycker och hur det påverkar oss är en viktig livsfråga, man kan undra varför. Ja, kanske är det för att vi måste leva sida vid sida, livet igenom och dag för dag. 

Hur skulle livet vara om vi inte förmådde anpassa oss till andra?

A..

#kassa19 #clairelouisebemnett #wahlströmwidstrand 

#bokcirkeln #bokvalsbordet 

#roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs #norrtälje #november #roslagen