Vi satt utanför bokhandeln för ett samtal om demokratifrågor. Det småduggade, men i coronaanpassningens tidevarv arbetar vi hårt med trygghet och ansvarstagande. Vi vill inte bidra till smittspridning, men vi vill inte upphöra med de viktiga samtalen. Bokcirklar, temasamtal och poesi går ännu att genomföra utomhus. Vi vill och försöker.
Häromdagen talade vi om rättvisa/rasism. Vi talade om grupper, folkslag, minoriteter och majoriteter, vita och färgade, förhållningssätt, individer, förbjudna ord, oss själva, med mera. Om detta ska vi tala mer och ämnet fortsätter vandra i mitt huvud. Vi talade om urfolk & språk, om missionären som blev dödad på en avlägsen indisk ö-grupp när han ville besöka ett urfolksområde stängt för andra och vi talade om barnens rätt till skolgång i jämförelse med folkets rätt att bestämma sina liv. Vem det är som har rätt och hur man har rätt kanske inte går att klargöra, men samtalet finns kvar i mig och jag vänder igen på tankarna. Häromdagen blev en urfolksexpert dödad av en pil i Brasilien när han försökte kontakta en ett isolerat urfolk.
Vid köksbordet där hemma har vi tidigare begrundat den indiska folkgruppen, eftersom vi besökt området. Vi talar om bevarade kulturer, vikten av att små språk finns kvar och människors rätt att leva som de vill. Kanske fnös vi åt missionären som gick över gränsen. Kanske tänkte vi (jag) att han fick skylla sig själv? Nja, det fick han förstås inte, men ändå. Vi talade nog, då, inte så mycket om saken. Nu figurerar klanerna i media, de som inte har samma samhällskontrakt som vi andra och skapar egna lagar. Vi upplever det självklara i att de som skadar eller dödar andra eller på annat sätt bryter mot samhällets lagar ska straffas efter våra lagar, inte klanernas. Vi vill inte ha olika regelsystem för olika grupper. Lika inför lagen ska förstås gälla andra.
Jag läste den lilla notisen om den brasilianska experten. Noterade mest bara att det hänt och tänkte nog något i stil med; urfolk är viktigt, det är viktigt att de får vara i fred och vårda sin kultur, sitt språk och de sina. Jag vände blad i tidningen, gick vidare.
Köksbordsvännen sa; hur kommer hen att ställas till svars? Den mordutredningen blir nog svår.
Hm, tänkte jag, hur var det med min tanke om likhet inför lagen? Föll den bara bort ur mitt inre? Jag tycker ju att sådant är viktigt.
Ja, hur blir det med urfolken? Är de en egen klan? Hur tänker vi kring ordet klan och ordet urfolk? Vad lägger vi i begreppen? Gäller våra lagar för båda konstellationerna? Kommer den individ som satt en pil i missionären i den avlägsna ö-gruppen i Indien eller urfolksexperten i Brasilien att ställas till svars? Hur skulle den mordutredningen kunna gå till? Är det lika omöjligt att ställa urfolk inför rätta som att ställa klanfolk inför rätta? Och, tänker jag/vi olika om frågan gäller en missionär, en urfolksexpert eller en kriminell som straffas klaner emellan? När gäller våra lagar och samhällskontrakt och när gäller de inte? Vilka får köra sitt eget race och vilka får inte - och under vilka förutsättningar får de hållas?
- Rättvisa, frånvaro av rasism och lika inför lagen är himla viktigt, eller hur?
- Ja, men hur gör man för att alltid tänka rätt?
A..
#demokratiskasamtal #rasism #demokrati #urfolk #klaner #minoriteter #roslagensbokhandel #roslagenssparbank #roslagenssparbanksstiftelser #närproduceradbank #mångfaldtillsammans #sensusnorrtälje
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar