Den ideella föreningen Mångfald Tillsammans arrangerar aktiviteter, som tex samtal, föreläsningar, studiecirklar och liknande. Vi gör det gärna tillsammans med andra, t ex föreningslivet, näringsliv eller andra organisationer. Kulturnavet ingår i Mångfald Tillsammans (ideell förening). Vi samtalar om böcker, viktiga sakfrågor (t ex klimat, demokrati, mänskliga rättigheter och samhällsfrågor i vår samtid) och vi tror på mötet mellan människor.
tisdag 18 augusti 2020
Demokratiska samtal - rasism & rättvisa
Dörren - Magda Szabó
Magda Szabó
Nilsson förlag.
Man får andas med korta andetag. Jag nästan hyperventilerar. Jag får lägga bort boken en stund, för att återvända till den strax igen. Den lämnar mig inte ifred. Är det inte alldeles fantastiskt med dessa ljuvliga böcker som inte är som andra. Och människor som inte är som andra, för den delen också.
Berättaren i Dörren är en framgångsrik författare. Hon bor tillsammans med sin make och har behov av en hushållerska. Hon anställer Emerentia, som är en egensinnig och synnerligen speciell kvinna. Berättelsen utgår sedan ifrån dessa båda kvinnor, deras relation och göranden. De är väldigt olika, men en stark vänskap växer fram mellan kvinnorna och de kommer varandra allt närmare. Man kan undra varför och hur det egentligen går till, för Emerentia är verkligen en udda karaktär, men relationer är ibland något som är svårt att förklara. Dessa båda kvinnor är kanske bra för varandra eller så har de en unik dragningskraft sinsemellan. De behöver varandra.
Magda Szabo är en ungersk författare. Boken är översatt till svenska 2020 men är utgiven 1987 på ungerska. Magda Szabo avled 2007, då över nittio år gammal.
Berättelsen kan inte läsas på en höft. Den kräver närvaro och stillsamhet. Åtminstone för mig. Jag kan läsa en sida i taget. Sen behöver jag tänka en stund. Lite lika var det med Asta av Jon Kalman Steffanson. Den var också så där speciell. Ljuvlig, men kravfylld. Underbar, men verkligen ingen lättläst feelgoodvariant av något slag alls. Den kräver något av läsaren. Så gör också Dörren. Den kräver något av mig och ger full njutning i retur.
Dörren får mig att undra hur man kan vara, hur barsk man kan vara men ändå vara en starkt eftertraktad hushållerska. Emerentia har arbete så det räcker, hon är uppskattad som få och hon gör jobbet som hon ska. Men, ack, ack, vilken personlighet. Jag undrar om berättaren är Szabo själv. Jag undrar om hon skriver om någon i sin närhet. Hon kan man skriva så intimt, så nära, så begripligt och så obegripligt annars?
Jag älskar berättelsen. Jag älskar hennes sätt att skriva på. Jag älskar kravet jag utsätts för i läsningen.
Hon berättar om kärleken och livet. Livet är verkligen annorlunda, eller bara olika, för oss alla. Hon berättar om omöjligheter och (berättarens) egna tillkortakommanden.
Jag tänker på hur människor (kanske både du och jag) ibland har en omåttligt kort stubin och säger saker som; dit ska jag aldrig gå igen eller henne ska jag aldrig mer träffa. Om man tänker sig för en smula så är kommentaren ofta rätt obegriplig. Vi borde vara bättre på att förlåta både andra och oss själva när det där kort-stubiniga händer och gå vidare som om det aldrig hänt. Det verkar berättaren klara i förhållande till hushållerskan, som ändå är en nästan omöjlig person. Hon, berättaren, fattar att hon inte ville vara utan den bångstyriga kvinnan så hon sväljer all förtret. Jag tänker att det är ett bra drag att kunna.
Jag ler åt berättelsen, kanske mest för att den är så ljuvligt absurd. Ja, jag kanske inte ler när hon hejar på ett självmord med krasshet i rösten eller när hon slår hunden så man får ta den till veterinären för omplåstring, men det passar onekligen hennes karaktär. Hon är av speciellt virke. Ingen klår hennes arbetsbelastning och ingen kan förändra hennes livsinställning. Hon vet sitt. Och andras.
Den ena karaktärer är bister och butter, verkar inte glad åt annat än att driva den andra till vansinne. Kanske är hon den som är mest nöjd, hur konstigt det än må låta. Den andra är ordentlig, moraliskt korrekt, går i kyrkan, tar traditioner och seder på allvar, med mera, men är den som våndas. Är det så att det är tuffare att leva när man bryr sig om vad andra tycker? Blir livet lättare om man bara är i sin egen bubbla?
Nej, inte är det så. Emerentia utvecklas och berättaren likaså. De hittar varandra, stöter bort, hittar tillbaka. Respekt är verkligen ett felaktigt ord, kanske mer en stor dragkamp. De har en egen, högst speciell relation men missar ändå en hel del av den andre. Är det så vi gör i livet? Missar vi den andres tankar och ger vi inte tillräckligt av oss själva för att andra ska förstå vilka vi är? Hur lätt eller svårt är det egentligen att ha en riktigt riktig vän vid sin sida? Hur är det att vilja, men inte få (för att den andre vägrar) och hur är det att inte kunna släppa in någon ordentligt i sitt liv. Vi har ju de personligheter vi har, eller hur?
I cirkeln talar vi om vi känner någon Emerentia (ja, de är svåra och tuffa), om vi vill vara som någon av karaktärerna (ja), om vi känner oss lika den ena (ja, jaget) men vill vara den andra (ja, Emerentia står för mod och ryggrad) och svaren är både roliga, intressanta och kanske också motsägelsefulla.
Hänvisar titeln - Dörren - till den fysiska dörren som hon stänger, eller till den inre dörren i henne? Jag tänkte bara på den fysiska dörren tills någon uppmärksammade mig på den inre, mentala, dörren. Det blev en ny och spännande tanke som jag hade missat i min läsning. Ju mer jag tänkte så, desto självklarare blev det.
Dörren är en bok som behöver läsas med stillsam eftertanke. Det är inte en bok med hög mysfaktor, men jag känner en stor glädje över att ha läst Magda Szabo´s Dörren och de karaktärer hon har målat i berättelsen. De finns i mig. Jag försöker förstå hur de är och varför. Hur man nu kan se och förstå andra människor som är så innerligt aviga, som den käraste och synnerligen omtyckta Emerentia.
Jag behöver läsa på om Ungerns historia och googla lite mer kring alla referenser som finns i boken.
Min smala lycka är att vi ska bokcirkelprata om den här inom kort.
Anette Grinde
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
Tfn 0708 905 731
söndag 16 augusti 2020
Antikvariatet i Norrtälje finns en trappa upp i bokhandeln
Antikvariatet Norrtälje hittas en trappa upp i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
I bottenplanet av huset finns nya böcker och en trappa upp finns begagnade böcker. Kanske kräver huset sin tid.
Letar du något särskilt, så kom och titta. Du kan också sända ett mail till: info☺roslagensbokhandel.se, så kan jag också titta i händelse av tid.
A..
Så himla trevligt....
Igår - lördag den 15 augusti 2020 - hade jag ett synnerligen trevligt boksigneringsbesök i bokhandeln.
Henric Stenmark signerade sin bok Krutbanan i Ursvik och berättade om glimtar, skrivande, tidigare yrkesliv, hur atomfrågor (som boken rör) också påverkade samerna, dubbla agendor, med mera.
Det är himla trevligt att ha författarbesök i bokhandeln. (Ja, utomhus). Det gör mig glad.
När coronaeländet är över hoppas jag att han vill komma till bokhandeln och bokprata om boken, skrivandet och allt runtikring. Peppelipepp för det!
Jag har boken i bokhandeln, så titta in. Ja, titta in i butiken, som förstås också har många andra böcker. Såklart.
Välkommen!
#henricstenmark #krutbananiursvik #roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #handlalokalt #ettlevanderoslagen #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #smultronstället #visitsweden #visitroslagen #hemester #roslagenspärlor #Peppelipepp
Bokhandeln säljer vykort föreställande
onsdag 12 augusti 2020
Barnens lilla överlevnadshandbok - Jan Erik Ullström & Gabrielle Nilsson
Barnens lilla överlevnadshandbok.
Text Jan-Erik Ullström & bild Gabrielle Nilsson.
Jag peppar loss med Barnens Lilla ÖverlevnadsHandbok (BLÖH) tillsammans med morgonens frukostkaffe och tänker att det snart är dags för Felix och Frank att öva på sådana äventyr med sin morfar/farfar. Jag tänker att jag ska göra det med Ellen, när jag får låna henne av hennes föräldrar.
Visst är det så man gör? Peppar ut oss mor-/farföräldrar med de muntra och busiga barnbarnen? Inte jaga skogens vilda djur, kanske, men göra upp eld, hitta i skogen, rena vatten, bygga skydd, prata allemansvett och borsta tänderna. Eller bara gå runt hörnet med medhavd matsäck. Bara det är ju skoj.
Barnens lilla överlevnadshandbok gör sig bra för planeringen och samtalen med barnen i 9-12 års åldern. Ja, man kan förstås börja tidigare också. Köksbordssamtal om överlevnadsfrågor är en bra grej. Allemansrätten är också en viktig och bra grej att fundera kring. Utifrån den här kan man prata och läsa om vad kan man och vad man inte kan och sen också gå vidare i sin läsning när man vill veta mer. Man kan också bestämma när man ska ge sig ut med sina mor-/farföräldrar och hur det ska gå till. Ja, man behöver kanske inte bestämma allt, man kan låta naturen, djuren och äventyret bestämma en del för sig själv också.
Det är himla skoj att göra saker tillsammans med barn och barnbarn, eller hur?
Naturen är fantastisk att vara i, utforska och hitta på äventyr i.
A...
*** förlagets baksidestext ***
LIVSVIKTIG KUNSKAP! Det här är en överlevnadshandbok för barn. Boken är till för alla människor i alla åldrar, men den riktar sig främst till de viktigaste: barnen! Min äldste son Elias är 12 år nu. För ett tag sedan ställde han följande fråga till mig: ?Pappa. Om det blir en stor naturkatastrof och allt förstörs, hur hittar jag vatten då?? Då slog det mig, att jag som vuxen knappt visste svaret. Hur ska ett litet barn kunna veta, om inte vi stora barn har koll? Skärpning! Vem vet när vi behöver överleva på riktigt? Om vi går vilse eller om en katastrof faktiskt inträffar, hur gör vi då? Där och då föddes idén om B.L.ÖH ? Barnens Lilla Överlevnadshandbok. Barnens lilla överlevnadshandbok är ett lärande äventyr. En rolig och spännande expedition i vår vackra vildmark. Vi får följa med vännerna Maja och Charlie ut i skogen där de får lära sig om hur vi överlever i vår fina natur. Hur hittar du vatten? Åt vilket håll är norr? Hur bygger du ett skydd? Och eld då? Hur gör du upp eld? Och käka myror? Nähä? Joho! Lär er att överleva och gör det på det bästa och roligaste sättet: tillsammans!
***
#idusförlag #blöh #barnenslillaöverlevnadshandbok #janerikullström #gabriellenilsson #barnböcker 9-12 år #prepping #Peppelipepp #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #enriktigbokhandel #handlalokalt #ettlevanderoslagen #köksbordssamtal
Här är länken till;
Mitt Roslagen nr 12/8-20 sid 18.
Mitt Roslagen nr 12/8-20; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_200812
Mitt Roslagen nr 15/7-20; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_200715
måndag 10 augusti 2020
Dagar utan slut - Sebastian Barry
Dagar utan slut. Sebastian Barry (2020)
(Originaltitel; Days Without End, 2016)
1847. Han var sjutton när berättelsen börjar och kanske omkring fyrtio när den sätter punkt. Han vet inte så noga.
Dagar utan slut går från krig till krig, från indiankrig och vidare till amerikanska inbördeskrig. Den går från liv till död, från kärlek till förtvivlan men den bär också hopp.
Det är en krigsroman, men också en historisk roman. Eller är det kanske en kärleksroman? Ja, nej, visst är det är en krigsroman, men oj så fantastisk den är. Thomas och John träffas och tar för sig av livet. De tar vad de får, letar i botten där ingen annan vill vara, men de njuter av sina dagar tillsammans. Jag ler och njuter av min läsning.
När de har vuxit ur kläderna i det första, roligaste och bästa jobbet drar de iväg till soldatlivet. Där möter de människor av alla sorter, de deltar i buffel och indianjakt, möter galna människor och befäl som är värre än värst. De möter andra som gör jobbet som det ska göras, eller inte, och de möter främmande nationaliteter från när och fjärran. Hemskheter dansar över sidorna, men jag ler när jag läser.
Det händer också att jag gråter, som när jag läser om hur trupperna bestialiskt slaktar män, kvinnor och barn som om det vore en fröjdefull fest. Hären är på jakt efter indianer och de dödar utan tanke på att de är människor och liv. De följer order. Det är därför de är där. De följer order, har en makaber lust att döda och begraver människor i stora sjok. Det gör ont i hela mig, men läsningen är ändå värdefull.
Jag läser om skillnader mellan män och män, om känslor och våndor, om krig, mänsklighet och smärta. Ibland är det rakt på sak, eller kanske oftast. Jag känner kylan, när skägget fryser till metall. Beskrivna förfrysningsskador är verkligen inte att leka med. Det gör ont, riktigt ont. Kanske känner jag också kärleken när jag läser om de båda männen som kärlekar tillsammans i skydd av mörkret. Då. I krigets och våldets 1800-tal verkar den mer möjligt än sen. Eller nu. Kärleken är självklar och vacker.
Berättelsen går från krig, till liv och till nya krig. Föremålen för skott och bajonetter ändras, men döden är lika fasansfull och onödig. Hur kan krig betraktas som ärofullt, kan man undra. Vem har svaret på det?
Språket gör mig småskrattande road, trots hemskheterna i berättelsen. Så många underbara uttryck, så många fantastiska beskrivningar över situationer, tankar och miljöer och så mången plåga och pina med ord som ändå frambringar värme och läsnjutning. Magi, ja, ren magi. Ja, inte blodet, döden, krigen, förfrysningsskadorna, skalpering, hungern, frånvaron av människovärdet, fattigdomen och utsattheten, men berättelsen. Och språket, det magiska språket.
Berättelsen bär ett myller av människor. Irländare och åter irländare, spanjorer, indianer, soldater, kineser och alla andra, men det är Thomas som är berättaren. Han som älskar sin John. Och Winona.
Sebastian Barry bygger berättelsen med små talesätt och liknelser, han fyller på, förtydligar, berättar och målar över sidorna. Det är verkligen något särskilt, det här. Det är en berättelse om kärlek, liv, samveten och dårskap. Det är också en berättelse om död, slakt, krigets onödiga bedrövelse, stolthet och människor. Kanske är det ändå först och främst en berättelse om livet och kärleken.
Det är så sant som det är sagt; “Säkert finns det olika klasser i allt”. Det här är av en alldeles särskild sort.
Det här vill man läsa, ja.
Läs, säger jag. Bara läs.
Anette Grinde
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
*** ***
Sebastian Barry, född i Dublin 1955 och numera bosatt i Wicklow, är en av Irlands mest omtalade författare. För sina romaner och pjäser har han bland annat erhållit Kerry Group Irish Fiction Prize, Irish Book Awards Best Novel, Independent Booksellers Prize samt James Tait Black Memorial Prize.
*** ***
Av Sebastian Barry skriven fiction - enligt Wikipedia.
Mackers Garden (1982)
The Engine of Owl-Light (1987)
The Whereabouts of Eneas McNulty (1998)
Annie Dunne (2002)
A Long Long Way (2005)
The Secret Scripture (2008)
On Canaan's Side (2011)The Temporary Gentleman (2014)
Days Without End (2016)
A Thousand Moons (2020)
*** ***
#dagarutanslut #sebastianbarry #norstedts #kärlek #krig #historiensvingslag #amerika #bakomlåsochbom #nordamerikasursprungsbefolkning #transvestit #homosexualitet
#bokvalsbordet #bokcirkeln #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #enriktigbokhandel #handlalokalt #ettlevanderoslagen #miljömagasinet
söndag 9 augusti 2020
Boksignering Linda-Maria Grönkvist - Fadertabberaset - onsdag 12 augusti 2020 kl 1200-1400
Linda-Maria Grönkvist signerar sin bok Fadertabberaset - onsdag 12 augusti 2020 kl 1200-1400.
Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
****
Han kallar sig M-Man. På den första bilden står han på knä och kysser en medalj som skymmer nästan hela ansiktet. Nina klickar upp nästa. De bruna ögonen tittar rakt på henne. Hon stirrar tillbaka. Lockigt hår, den lilla men förhållandevis fylliga munnen och den svaga buktningen på näsan. Allt stämmer, även om han är äldre. Hon torkar svettdroppen på överläppen och vänder bort blicken. Det känns som att han vet att hon tittar på honom. I hennes fantasier råkar de kliva på samma buss, eller får borden bredvid varandra på någon restaurang. En dejtingsajt är inte samma sak. Det finns ingen naturlig öppning. Hon försöker få fatt i fladdret under huden.
Nina vet att hennes pappa Martin inte vill ha någon kontakt. Men en dag hittar Nina sin pappa på dejtingsajten ”Unicorn”. Hon ser sin chans att få reda på mer om fadern hon aldrig fick lära känna. Ovetande om vem hon är går Martin på dejt med sin dotter.
Fadertabberaset är en berättelse om identitet och längtan efter att lära känna föräldern man aldrig hade.
I sin debutroman skriver Linda-Maria Grönkvist om desperation och smärta, med ett levande språk och humoristisk dialog. Fadertabberaset är en berättelse som balanserar på gränsen till det otillåtna.
Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
****
#LindaMariaGrönkvist #fadertabberaset #skrivarbussen
#boksignering #onsdag #sensusnorrtälje #roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #handlalokalt #ettlevanderoslagen #roslagen #smultronstället #visitsweden
lördag 8 augusti 2020
Boksignering Gunnar Ståhl - Spionen Sidorenko och de ryska bombningarna av Stockholm 1944.
Lördag 22 augusti 2020 kl 1200-1400!
Utomhus. Kläder efter väder!
*** **** bok beskrivning **** ***
Spionen Sidorenko och de ryska bombningarna av Stockholm 1944.
På kvällen tisdagen den 22 februari 1944 fällde sovjetiska flygplan bomber över Stockholm, Södertälje och nära Södermanlands pansarregemente i Strängnäs. ”Varför sköt ej luftvärnet, varför gavs ej flyglarm, varför sökte ej strålkastarna få tag i det bombfällande flygplanet?” frågade pressen kritiskt.
Tre dagar senare, fredagen den 25 februari, benådades den sovjetiske spionen Vasilij Sidorenko. Han hade dömts till tolv års straffarbete. Sidorenko hade fått uppgifter om svenskt pansarförsvar av sergeant Fritiof Tobias Wallin, som tjänstgjorde – på Södermanlands pansarregemente i Strängnäs! Samtidigt med Sidorenko benådades även Alfred Rickman, den brittiske spionen som värvat chefredaktören Ture Nerman som spion, och som ertappats när han skulle spränga hamnanläggningar i Oxelösund i luften.
Vem var Vasilij Sidorenko? Hade bombningarna i februari 1944 och frisläppandet med varandra att göra? Författaren Gunnar Ståhl har grävt djupt i denna intrikata och spännande historia om en av de mest dramatiska händelserna i Sverige under andra världskriget. Det är en historia som leder till de högsta nivåerna i Sverige på den tiden.
*** *** ***
#roslagensbokhandel #norrtälje #boksignering #lördag #ettlevanderoslagen #enriktigbokhandel #gunnarståhl. #historia #kläderefterväder #sensusnorrtälje #välkommentillbokhandeln #handlalokalt #spionensidorenko
fredag 7 augusti 2020
Boksignering Ulla Alvarsdotter - lördag 8 augusti 2020 kl 1200-1400
torsdag 6 augusti 2020
Demokratiska samtal - poesi - andra lördagen i september 2020
onsdag 5 augusti 2020
Samtal är magi...
Vi talade om Malin Lindroth.s Rolf. Vi talade också lite, lite om hennes lilla bok Nuckan, men samtalsrubriken var Rolf. Ensamhet är en gemensam nyckel, men också livet. Lindroths texter är en njutning men innehållet skrapar i mig. Ja, i flera av oss, inte bara i mig. De skapar skarpa sår, kliar. Vi talar om Rolf. Om honom, henne och vad de gör med varandra. Och om hur de är som verkliga, riktiga människor. Känner vi en Rolf i verkliga livet?
Samtalet hänger sig kvar i mig. Påverkar mig. Jag vänder och vrider på den fantastiska samtalsglädjen. Känner hur kunskapen växer i mig, kommen från varje människa som deltar. Jag lyssnar, vrider på tanken, öppnar mig för andra spår än mina egna, ser att vi uppfattar lika och olika. Vår bild av sanningen, den rätta bilden, är ibland helt väsensskild. Man kan le åt det, men också fundera kring frågan om det alls finns något helt lika eller helt sant. Vad rött är för dig, är något helt annat för mig. Vi är verkligen lika men också väldigt olika, vi tänker lika men ändå olika. Vår bakgrund, vårt bagage och våra livserfarenheter gör oss till andra människor - oss människor emellan och under livets gång. Vi växer, lär och förändras. Gör Rolf det också?
Tonen i samtalet är vänlig och fantastisk. Vi talar i utvecklande ordalag även om ämnet eller texten är svår. Varje person lyssnar, är nyfiken och bidrar. Det konstruktiva samtalen - om innehållet, sakfrågorna, om författarens text och intentioner, om våra tankar och associationer - fyller mig med värme och ljuvlig energi. Samtalen är en fröjd.
Oändligt stort tack till er som deltar och bidrar i dessa underbara samtal och möten.
Samtal är verkligen underbar magi.
Anette Grinde
****
#roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #handlalokalt #norrtälje #ettlevanderoslagen #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #smultronstället #visitsweden #visitroslagen #hemester #svemester #bokcirkeln #bokvalsbordet #bokhandeln #norrtälje #magiskasamtal #demokratiskasamtal #malinlindroth #rolf
Rolf - Malin Lindroth
Samtalet hänger sig kvar i mig. Påverkar mig. Jag vänder och vrider på den fantastiska samtalsglädjen. Känner hur kunskapen växer i mig, kommen från de som deltar. Jag lyssnar, vrider och vänder på tanken, ser att vi uppfattar lika och ändå helt olika. Tonen i samtalet är vänlig och fantastisk. Jag fylls med värme och energi.



















