Geniet från Breslau - Lena Einhorn

Geniet från Breslau
Lena Einhorn
Natur & Kultur
2018

Vi läser Geniet från Breslau i en av våra bokcirklar just nu. Boken handlar om kemisterna Fritz Haber (1868-1934) och Clara Immerwahr (1870-1915) och om deras liv. Båda var judar i Tyskland. Under första världskriget (1914-1918) . Fritz Haber fick Nobelpriset i kemi (1918) för framställning av ammoniak i industriell skala (Haber-Boschmetoden). Hans upptäckt möjliggjorde industriell framställning av konstgödsel, vilket i förlängningen också möjliggjorde en ökad jordbruksproduktion i ett skede där befolkningen i Europa ökade snabbt.

Haber är även känd som gaskrigets fader. Först användes klorgas, men Haber deltog senare i att utveckla metoder för industriell tillverkning av senapsgas. 1922 utvecklade han gasen Zyklon B som ett insektsbekämpningsmedel. Gasen kom senare att användas av nazisterna i förintelsen.

För Haber betydde Tyskland mycket och han gjorde allt han kunde för att vara till sitt lands väl under sin yrkeskarriär och under första världskriget, om jag tolkar berättelsen i Geniet från Breslau rätt.  Han ansträngde sig för Tyskland. Hans judiska bakgrund gjorde ändå att han själv blev utvisad från Tyskland när tiden var kommen för andra världskriget (1939-1945) .

Clara Immerwahr gick före många andra kvinnor och såg till att hon fick studera. Hon tog sina examina, men sedan drog livet henne i en annan riktning. Hon gjorde skillnad, eller hur?

Hur är det att vara jude?
Varför är den gemenskapen så unik?
Går det att ta sig ur den?
Hur påverkar det liv och arbetsliv?

Hur är man som forskare när man utvecklar giftgaser för att döda andra människor?
Vad säger Nobelpriskommittén om en sådan utveckling hos en tidigare Nobelpristagare i kemi?

Är det forskarens mantra att lyckas med något specifikt, som man föresatt sig att lösa, utan att se de framtida konsekvenserna?
Hur ställer man så till den milda grad upp för sitt land? (Som man sedan blir utvisad ifrån)

Hur var det att vara kvinna i denna tid?
Hur var det att gå före så många andra? Vad krävde det att vara så bestämd i den tiden?
Hur är det att vara gift med någon som fördjupar sig så i krigsmaskineriet?

Var en skilsmässa möjlig under denna tid?
Vad händer i en relation där någondera parten inte får sin beskärda del av mentala utvecklingen?

Många som har läst boken har kommenterat läsningen i bokhandeln och sagt att den är fantastiskt bra.

Bokhandlerskan tänker att denna bok torde ha krävt väldigt mycket forskning om Haber & Immerwahr och om deras tid - av Lena Einhorn. Ja, hon gör ju så, forskar och begrundar. Mellan dessa pärmar ligger förstås en aning fantasi, eftersom det är en roman. Men, det är också oerhört mycket fakta. Det är på gränsen till att istället vara en biografi om Fritz Haber och Clara Immerwahr och många av de människor som korsade deras vägar. Herr Einstein med hustru figurerar också i boken. Också de var med i denna tid.

Utanför bokens pärmar finns en berättelse om Hermann Haber (1902–1946), Fritz Haber och Clara Immerwahrs son, som tog självmord 1946.
 
Jag håller med de besökare i bokhandeln som säger att detta är en riktigt bra bok. Ja, just så. Rekommenderas, sålunda.

Snart ska vi prata om den i en cirkel. Det ser vi fram emot.

A..