Förlåten av Agnes Lidbeck

Förlåten
Agnes Lidbeck
2018
Norstedts förlag

Är titeln förlåten eller förlåten? Eller är det kanske båda?

Detta är en roman om två systrar, Maria och Ellen. Maria har en son, Dag. Mamman, pappan, farmor och farfar finns med i berättelsen. Och Jakob, deras bror. Och Karin, som finns nära deras hus på ön. Och kamraterna där, på ön, Erik och Peder. Ja, Eva också, förstås, om än bara flyktigt. Eva är Jakobs mor. De är på ön, som jag inte ser var den ligger, utom möjligen nära Östhammar. Fast dit går det väl ingen båt från Stockholm?

Maria och Ellen är systrar. Ibland kan man se, eller kanske tänka sig, att de står nära varandra, men ibland är det som de skyr varandra. Ja, inte öppet, men i tanken. Agnes Lidbeck följer systrarnas tankar, upprepar, ältar, rabblar systrarnas förehavanden och tankar. Det är idel upprepningar, eller kanske snarare uppräkningar. En, två, tre, fyra olika exempel på varje tanke, varje händelse.

Vi följer systrarna från barn till vuxna, hör dem tala i tanken och när de är på den gemensamma ön tillsammans, också hur de talar med varandra. De är som att de aldrig kan erkänna att eller att inte de verkligen känner, som att de förställer sig hela tiden, fast de insisterar på att vara just de som de är. De är olika, som vi alla är. Olika, fast syskon av samma föräldrar. De är rädda för olika saker, tycker om olika saker, tänker olika - är olika. Kanske är de rädda för varandra, för att förlora varandra?

Vi har boken i en av våra bokcirklar i bokhandeln. Jag tänker att boken är vacker. Att Agnes Lidbeck fångat personligheterna, Maria på ett sätt, Dag lite diffus men ändå viktig i sammanhanget och Ellen på ett annat sätt. En är kanske känsligare än den andra, eller är det bara så att det inte syns.

Jag känner deras minnen. Minnen som de vill minnas, men ändå inte. Det som de vill minnas, men ändå inte. De gemensamma glädjeämnena och sorgestunderna, som två nära syskon men ändå med milsvida begränsningar sinsemellan och kanske också inom sig.

Vem är Dags far? Spelar det någon roll? Han är inte med i berättelsen. Det är systrarna som spelar roll.

Agnes Lidbecks Förlåten är en annorlunda bok, inte en vanlig roman. En läsvärd bok, ja.

Rekommenderas, ja. Jag tänker att den kräver närvaro. Reflektion och närvaro, att inte hasta. Åtminstone gjorde den det för mig. Det gillas hos mig.

A..

DN om Agnes Lidbeck & Förlåten. Svd.