2/8-25. Folkdräktsvädring och musik på stadens gator och torg.

2/8-25. Folkdräktsvädring och musik på stadens gator och torg. 

Idag tackar vi Amy och Einar för musiken på stadens gator och torg.  Det är inte varje dag som Kulturtorget rymmer musik från nyckelharpor och att folkmusik ljuder över torget. Vi tackar för musiken. 

Idag tackar vi folkdräktsfolket som kom från när och fjärran, som dansade på torget och som berättade om sin dräkt, såväl i enskilda samtal som i mikrofonen/högtalaren ut över torget. Vi tackar för vädring, mingel och samtal om de vackra dräkterna. Vi tackar också för modet att berätta om dräkten i mikrofonen. 

Idag tackar vi Pia och Seija med vänner för kaffet och bullarna. De tillhör den Sverigefinska gruppen som berättat om folkdräktsvädringen som för deras del härrör från den finska traditionen. Vi lånar och delar gärna det bästa av andra folk. Vi tackar för att de är med oss i detta. 

Idag tackar vi publiken som samtalade med folkdräktsvännerna under minglet. De delade sina egna berättelser och erfarenheter, tankar om dräkter och om dess betydelse. 

Tack, för musik, folkdräkter, dans och berättelser.  

2/8-25. Folkdräktsvädring, Kulturtorget, Norrtälje. Arrangör: Mångfald Tillsammans, ideell förening. Anette Grinde, tfn 0708 905 731. 

#musikpåstadensgatorochtorg  #folkdräktsvädring #kulturtorget #kulturiroslagen #kulturnavet #norrtäljekommun #sensusnorrtälje #roslagenssparbanksstiftelser #egenproduceradbank 

Till dig som klagade över att folkdräktsfolket minglade för samtal (istället för i högtalaren) med folket runt torget vill jag berätta att minglet skapade mycket glädje (för andra). Det gav samtal både om dräkterna, men också om andra kopplingar till dräkt, hembygdsföreningar och gemenskap. Jag vill också berätta att det är ogörligt att ha trettio minuters sammanhängande prat under ett musikuppträdande. Musiken var en viktig del av arrangemanget. Det kräver också väldigt mycket mod, folk i gemen vågar sällan tala i mikrofon på ett torg. Alla vill och törs inte. Jag hoppas att du hörde de som vågade allteftersom.

Som arrangör försökte jag t ex få folkdräktsfolket att anmäla sig i förväg, få dem att stå på torget (inte bara prata med varandra i den skuggiga gränden) och peppa dem att dansa (de saknade männen och de tyckte sig inte kunna dansa). Jag ville också att de - spritt över tid - skulle berätta om dräkterna (det kräver en särskild sorts mod). Det är ändå var och en som gör sitt eget framförande på torget. Om de vill. 

Angående publiken var det önskvärt att de deltog med samtal och intresse, ja, så skedde. Tack. Vi bad att de inte skulle sätta sig vid restaurangens stolar och bord (om de inte åt/drack från deras meny), inte flytta deras stolar och att de inte barrikaderade butikernas möjligheter att ta emot kunderna genom att ställa sig som hinder i dörrarna (tex bokhandeln, tobaksaffären). Det är svårt att få publiken att lyssna till dessa instruktioner. Vi vill inte vara hinder för kringliggande och viktiga näringsverksamhet. 

Vi alla är människor med egna bilder om hur rätt ser ut. Vi behöver, alla var för sig, se helheten, hjälpas åt och hitta det bästa för det arrangemang som försöker genomföras och för de människor som verkar på platsen. 

Som arrangör är det svårt att anpassa sig till nyuppkomna publik-ideer som inte fungerar i helheten och som kräver något annat av deltagarna. 

Som arrangör kan jag försöka lotsa, be människor följa tanken kring arrangemanget. Jag kan inte beordra den som inte vill. 

Tack, för förståelse över våra allas brister. 

Anette Grinde, tfn 0708905731.