22/4-26. Inbjudan till
film och samtal om aktivism och demokrati.
Vad. Film (45 min) och samtal (45 min).
Film: Rebellmammorna stickar gränsen. Var går gränsen, egentligen?
Samtal om aktivism och demokrati. Hur arbetar Rebellmammorna, Rebellpapporna och Extinction Rebellion Sverige med sin opinionsbildning och vad vill de? Vilka är de, vad är deras varför och vilka metoder använder de?
Låt oss tala om: aktivism, rätten att demonstrera och göra vår röst hörd, demokratins grund….och när går det över gränsen? Vad är att gå över gränsen?
Film och samtal om aktivism och demokrati. Var går gränsen? Rebellmammorna stickade gränsen runt riksdagshuset - är det ett debattinlägg, civil olydnad, besvärligt för riksdagens arbete eller är det en viktig aktivism? Var går gränsen för aktivismen? Vilken är var och ens utgångspunkt i sin aktivism? Var går gränsen för när medborgarna inte längre kan vara tysta utan måste protestera mot de beslut som fattas - eller inte fattas? Var går gränsen och hur gör vi då? När: onsdag 22 april 2026, kl 1800-1930.
Medverkar i panelen:
Maria Österholm (Rebellmammorna), - Tyra Blum (fd kommunpolitiker, masterstudent i statskunskap, tidigare drivande i Fridays for Future i Norrtälje, praktik på Naturskyddsföreningen) och
- Flynn Smedman (varit ungdomsengagerad i miljörörelsen, fd styrelseledamot i Aurora som stämmer staten för klimaträttvisa, praktiserat på bl a Reformaten och Right Livelihood).
Har du frågor om rörelser, aktivism och demokrati som du vill ha besvarade under detta samtal, hör gärna av dig till mig när de frågorna och tankarna dyker upp hos dig - så att jag kan begrunda och få med dem i vårt kommande samtal. Kostnadsfritt.
Plats: Norrtälje stadsbibliotek.
Föranmälan eller frågor: Anette Grinde, tfn/sms 0708 905 731 eller mejl: anette.grinde@foretagshuset.net. Ange föreläsningsdatum eller ämne i din anmälan.
Arrangör. Mångfald Tillsammans.
***
Föreningen Mångfald Tillsammans arrangerar studiecirklar, föreläsningar och samtal - gärna tillsammans med andra föreningar, personer, företag eller andra typer av organisationer.
Folkbildning tillsammans är en nyckel för hälsa.
Folkbildning skapar ny kunskap och ett större välmående, ja, förståelse för hur världen ser ut. Vi ser folkbildning som viktigt. Låt oss hjälpas åt att bilda oss tillsammans. Det finns fler perspektiv.
Relevant i sammanhanget:
- SR - filosofiska rummet: om aktivism.
- SR - filosofiska rummet: Vad innebär alla människors lika värde?
- Här hittar du förutsättningarna för bokcirklarna!
- För dig som vill vara en del av planeringsgrupp för kommande aktiviteter, hör av dig till Anette Grinde, tfn/sms 0708 905 731.
- Filmen "Rebellmammorna stickar gränsen" handlar om manifestation för klimatet som ägde rum vid Overshoot Day 2024, där Rebellmammorna omringade riksdagshuset. Filmen ger en inblick i Rebellmammornas förberedelser, samtal och tankar kring de röda halsdukar som symboliserar Parisavtalets 1,5 graders-mål. Halsdukarna bars från Sergels torg till riksdagshuset i Stockholm, där de omslöt byggnaden för att markera för landets makthavare att agera skyndsamt på klimatkrisen. Filmen är producerad av Extinction Rebellion Sverige genom fotograferna Mikael Hjertquist och Karolina Colliander.
- Är att vara klimatsjuk att sjukskriva sig för en sjukdom eller är sjukskrivningen en civil olydnadsaktion? (På vilket sätt skulle den vara olaglig?) Klimatsjuk är ingen idag existerande diagnos (eller är det egentligen en ångestsituation, som ju är en diagnos?) Är det en samlingsbeteckning för flera sjuksomssymptom som har samma ursprung, t ex stressen och rädslan över att befinna sig i en klimat- och hållbarhetskatastrof. Huruvida det är en olydnadsaktion eller konkret sjukdom är oklart. Om vi väljer att inte längre gå till jobbet, för att vi är klimatsjuka eftersom inga klimatbeslut fattas: är det då att vara olydig eller är det att känna in sin egen hälsa? Att sjukskriva sig för klimatet är - ur perspektivet av en olydighetshandling - intressant. Om arbetsgivaren motsätter sig sjukskrivningen, blir sjukvården, de fackliga eller Försäkringskassan också tvungna att hantera frågan. Vad händer då?
- Ickevåld! En aktivist avbryter en teaterföreställning på Dramaten (24/2-26), håller ett kort tal och visar en banderoll (Återställ våtmarker/Olydig folkomröstning). (SVT & Dagens Nyheter & SVD & Expressen & Aftonbladet med flera rapporterar och argumenterar!) Detta kan inte ses som civil olydnad (då inga lagar bryts). Ingen kom till skada, inga tillgångar kom till skada och budskapet rapporteras i media under dagen. Det är aktivism med vänliga och ickevåldsliga metoder. Dramaten är inte särskilt störda över tilltaget och de kommer inte att polisanmäla händelsen (enligt reportaget i SVT).
- Målade äpplen utanför ministerns bostad ingår i yttranderätten, det är inte hot, säger journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i Etc. (Jag säger att det är onödigt och dåligt omdöme, men långt ifrån lika illa som koranbränningarna - som ju föll inom yttrandefriheten). Hur ser ni på skillnaden mellan hot och yttrandefrihet?
- Hur påverkar man fler människor på bästa sätt?
- Aktivism, politik, trädgård...
- Är det genom alltmer kontroversiell aktivism eller att börja bygga ett annat sätt att leva lokalt? Matproduktion, hus, energi, nöjen… eller behövs alla olika sorters aktivism?
Är det uppmärksamhet i sig eller att få människor att börja tänka mer som är viktigast? För om folk blir mest irriterade och fokuserar på hur ’knäppa’ aktivisterna är – vad har man vunnit?
Vad blir effekten av en handling? Hur väger man positivt och negativt? Är det nog att få upp frågan i media etc om inte människor blir mer engagerade? Hela historien om vad som gjorts innan kommer sällan fram. Hur löser man det?
Vad är aktivism? Är det Naturskyddsföreningen gör aktivism? Skriva insändare?
Är medlemmar i ett parti som agerar på stan aktivister eller inte?
Strategier – är dagens aktivister bra på det?
beror eventuell irritation hos medborgarna på att medborgarna inte orkar
bry sig, eller
på att aktivisterna inte lyckas slå igenom brusete (inga rapporter från
media)
Opinionsbildning – påverkansarbete – när blir det aktivism?
Hur lär vi oss se att det vi gör faktiskt åstadkommer förändring – även om det är små steg?
Knyta allianser!
Hur kan vi bli bredare rörelser för vår framtid? Miljö, fred, MR…
Forskare och andra – var går gränsen för dem?
Hur viktigt är det för allmänheten att få veta vilka det faktiskt är som demonstrerar/är aktivister? (vilka är det, vad gör de i sina dagliga liv, vad har de för roller..?)? Jmf t ex Science Rebellion (XR).
Hur får vi med oss bredare lager? Folk på landsbygden eller de som idag känner sig bortglömda av samhället? Olika ålderskategorier.
Saltmarschen & Gandhi. Han agerade ickevåldsligt för att uppmärksamma britternas (kolonialmaktens) överhet mot indierna. T ex gick en lång sträcka genom landet, fick med sig människor, producerade eget salt (förbjudet att göra eget, måste handla brittiskt). Han bröt mot britterinas lagar, lugnt och stilla, fredligt - och åstadkom stor uppmärksamhet. Just uppmärksamheten är kanske det svåraste för aktivismen. Utan uppmärksamhet är förändringen svår.
6000 i klimatmarschen 16/4-26, 86 samarbetsorganisationer. Väldigt få offentliga nyhetsmedia rapporterade. Hur får man genomslag?
