15/11-22. I rösträttskvinnornas tidevarv. Margareta Spång.

Vi sågs i bokhandeln. Vi talte om I rösträttskvinnornas tidevarv. Margareta Spång visste mest, ty hon har grävt. Hon kunde klä kvinnor, män, samhälle och föreningar med den tidens klädsel. Så fint, det blev! 

Hon pratar om avgränsningar, protokoll och människor. Hon pratar om ett intensivt arkivgrävande och att hon fick hjälp av pandemin. Det fanns inte annat att göra än att grotta ner dig bland protokoll och andra handlingar. Pandemin satte ju stopp för övrigt liv. Hennes kollega släktforskade, det var hon en fena på, och hon läste protokoll. De letade på var sitt håll, med sikte på samma mål: att skriva om rösträttskvinnorna i Norrtäljes närhet. 

Hur gör man det? Ja, man letar i historiska dokument som rör rösträttsföreningar, politiska partier eller liknande. Man letar efter kvinnorna och deras föreningar, följer texterna och försöker förstå. Protokoll, räkenskaper, verksamhetsberättelser, skrivelser och brev berättar viktiga historier. Domar, förundersökningar, testamenten, offentliga beslut och andra bevarade dokument om dig själv eller andra kan klä en person med händelser som präglat livet. Det kan berätta hur hon eller de runt omkring henne hade det, vad tiden gjorde med dem. Tidningsartiklar en viktig källa, kanske särskilt på den lilla orten. I Norrtälje fanns det två tidningar i början av 1900-talet, så där fanns förstås hopp om att finna information om unika individer. Det kan vara svårare på större orter där tidningen  måste ta bredare grepp. 

Vi talar om historia och forskning, släktforskning och protokoll. Vi talar om Sveriges arkiv och hur var och en får dyka i handlingarna. Det är en otrolig skatt som kan ge oss kunskap kring samhälle, föreningsliv och människor. Det är viktigt, eller hur? 

Spång berättar att det inte fanns så många föreningar att forska kring, bara få. Varför, kan man undra. Svaret är att handlingarna inte finns i arkivet, att man slängt, att de brunnit upp, att den som fått sin hand på handlingarna inte tänkt de som viktiga för framtiden. Man har inte förstått att man själv, för liv och förening, är viktig för den framtida forskningen. Vad kan du och jag göra för att bättra framtiden i det avseendet? Ja, vi kan vara ordentliga med vår tids föreningar, ta ekonomi och text på allvar, sortera och förstå att de kan vara viktiga ur andra perspektiv om 100 år eller 200 år. Det r en del av vårt tids ansvar mot de som är här om några hundra år. 

Protokoll, verksamhetsberättelser och folkbokföring förda i en stil man knappt kan läsa är guld för kunskap om vår historia. Då, nu och sen. Man skulle ju vilja att varje förening samlade sin historia allteftersom, sorterade med verksamhet, människor och resultat. Ord, siffror och bilder berättar olika, eller hur? Det vore fint om vi fick med de viktiga penseldrag, men också nyanserna. Det är du och jag, vi som är föreningsaktiva, som får lov att utse en arkivmästare i vår grupp, som sorterar och pallrar sig iväg till stadsarkivet med materialet. Det är sekreteraren, som får tänka på hur hen skriver. Vem ska läsa nu och varför, men också vem ska läsa sen och varför. Visst har vi ett ansvar att berätta vår historia för de som kommer sen? Om vi inte tänker på det nu, hur ska det då bli för de som kommer sen? 

Att leta i arkiv, se hur det var förr, är en särskild lyx som vi i Sverige har. Vi har hela arkiv, inte skadade av krig. Hur självklart är det? 

Vems är ansvaret för vad som finns i arkivet? Ja, ditt och mitt. Vems är ansvaret för att, med försiktighet och vita handskar, försöka summera några spår från tidens vingslag? Ja, ditt och mitt. Hur? Ja, som vi kan, du och jag, på var och ens vis. Någon kan rota, någon kan skriva, någon kan berätta, någon kan arrangera och andra kan skapa ringar på vattnet genom att lyssna, prata och vara en del av det större. Nu, då och sen kan var och en göra skillnad. Jag tackar er som gör det. 

Jag tackar er som deltog i samtalet i bokhandeln om rösträttskvinnornas tidevarv. Tack, Margareta Spång och alla som kom till samtalet. Tack för glöd och glädje. Tack för prat.  Tack för kunskap. Tack för aktivt deltagande. Och tack för frågvishet. 

Tack. 

Snart kommer Mia Skott till bokhandeln. Den 29 november 2022 kommer hon att levandegöra unika människor från vårt 1700-tal, deras yrkesliv och deras livsförutsättningar. Momma och Fougt står då på vår agenda. Framgrävt med tålamod och lust. Missa inte det samtalet. 

Välkommen till bokhandeln idag. 

Anette Grinde 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

Tfn 0708 905 731

#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #irösträttskvinnornastidevarv #margaretaspång #historiensvingslag #norrtelje #roslagen #VälkommentillNorrtälje #kulturiroslagen #skattkammare  #mångfaldtillsammans  #roslagenssparbanksstiftelser #närproduceradbank #sensusnorrtälje #norrtäljekommun 

#miljömagasinet #norrteljetidning 

15/11-22. I rösträttskvinnornas tidevarv

Mia Skott har tyvärr blivit sjuk. Hon kommer den 29/11-22 istället.

 Ikväll - 15/11-22 - pratar vi därför om historia, arkiv och rösträttskvinnor - I rösträttskvinnornas tidevarv - istället för om Mia Skotts bok. 

Du hälsas varmt välkommen. Tiden är kl 1800. Välkommen till bokhandeln. 

7/12-22. Demokratiska samtal, tema aktivism

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje bjuder in till samtal om aktivism! 

Vad : Demokratiska samtal. 

Tema: Aktivism. 

När: 7 december 2022, kl 0830-1030.

Var: Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

#Vimåsteprata har aktivism på sin agenda och vi hänger på. Låt oss lyssna på deras digitala frukostsamtal och sedan prata vidare om ämnet tillsammans. Om aktivism, civil olydnad och folkbildningens roll. Vad är aktivism? När är aktivism berättigat? När behövs civil olydnad? Vilken är folkbildnings roll? Vilka gränser är viktiga? Och hur ser det ut bland de mest engagerade mot samhällsorättvisor idag? Vi fördjupar oss och samtalar om att vad aktivism betyder för demokratin nu.

Vad är aktivism? Måste det vara spektakulärt eller räcker det med lite mindre?

Föranmälan till bokhandeln skyndsamt. Swisha din anmälan till 123 075 3715. Skriv demokratifrukost i informationsfältet. Kaffe/te och morgonmacka ingår. 

• 50 kr för dig som är medlem i bokhandelns vänner 

• 100 för dig som (ännu) inte är medlem i bokhandelns vänner. (För medlemskap, se roslagensbokhandel.se, flik bokhandelns vänner)

Välkommen till Kulturtorget, platsen där samtal förs.

När. Onsdag 7/12-22, kl 0830. 

Var. Lilla torget 1, Norrtälje. 

Arrangör. Mångfald Tillsammans.

Tfn 0708905731 

Swish för anmälan nr 123 075 3715 

#aktivism #demokratifrukost #vimåsteprata

#demokratiskasamtal #kulturtorget #platsendärsamtalförs #norrtälje #roslagensbokhandel #sensusnorrtälje #mångfaldtillsammans

Lär dig skriva en bok! Sara Starkström.

Lär dig skriva en bok! Sara Starkström. 

Vill du skriva en bok? Toppen! Men hur ska du börja, vad vill du skriva och för vem skriver du? Hur tar du dig från idé till handling, och hur får du ett färdigt manus att skicka till bokförlagen?

Men hjälp av denna bok kommer du fram till svaren. Fylld med tips och övningar om en romans alla stadier och byggstenar, guidas du steg för steg genom skapandets process. Boken innehåller fyra delar: brainstorming, skelett, karaktärer och inspirationsövningar. För varje del kommer du allt närmare din bästsäljarroman.

Det här är en fylla-i-bok, skriv in dina svar direkt i boken och se hur din roman växer fram.

Att skriva är viktigt för många. Att låta texten flöda över sidorna och se vad som växer fram är livsbejakande, skapar tankar och bearbetningsmöjligheter men bygger även historier som kan berättas för andra. Det kräver förstås struktur om texten ska bli en läsvärd, eller läsvänlig berättelse som fler kan förstå och få glädje av.

Den här boken - Lär dig skriva en bok - kan hjälpa dig att ta dig framåt. Konkreta frågor och uppgifter, anteckningsmöjligheter om det du vill fästa på pränt och, inte minst får du möjligheten att begrunda tanken som är viktig i skrivandet, kill your darlings. Det kan ju få mig själv att låta bli bokskrivandet. Man kan förstås undra varför. Det måste väl ändå vara görligt? 

Att plantera är också en viktig grej i skrivandet. Vad är det och hur gör man?

Den här boken är en möjlighet för dig som är en skrivande varelse. Möjligheter ska fångas, eller hur! 

Skriv, bara skriv!

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje! 

#nicotext #sarastarkström #lärdigskrivaenbok 

#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #roslagen #attskriva  #skrivbaraskriv

Bortglömda platser. Sara Starkström.

Bortglömda platser. Sara Starkström. 

Det här är en fotobok fylld med gömda och glömda platser i Sverige och några andra delar av världen. Under ett decennium har urbexaren Sara Starkström rest från Skåne till nordligaste Norrland för att dokumentera det som blivit bortglömt.

Subkulturen urban exploring (urbex) går ut på att utforska platser som de flesta andra inte vet existerar. Följ med Sara på en fotografisk resa bland kvarlämnade skrotbilar, sjukhus, fängelser, industrier och sommarstugor som lämnats åt sitt öde.

Jag älskar fotografier. Jag vill själv ge mig ut på en resa för att hitta udda platser, människor och företeelser. Jag vill se med nya ögon, möta annat än det vanliga. Det har Starkström gjort här. Det gör mig glad. 

Jag bläddrar mig sakta framåt. Vad har hänt på platserna, varför står bilen där och varför används inte längre byggnaden? Vad har tiden gjort med platsen och de människor som fanns här då? 

Hur kan man överge byggnader och mark? Den ägs av någon som inte bryr sig om. Man undrar vad som har hänt i den personens liv, varför hen inte kan eller vill. Eller är det bara en omöjlighet? 

Gruvschakt. Vattenrutschbanor. Flygplan. Hus. Vägar. Bilar. Pianon. Skor. Verkstäder. Vrak. Vad är historien bakom det som avbildats? Vem kan berätta? Måste det vara någon som berättar? Kanske kan jag istället skapa en fantasi alldeles själv.

Det här är en bok att begrunda i långsamhetens lov, en bok för dig som gillar bilder och eftertanke. Det tål att funderas över vad som har hänt. Hur bildens varför ser ut?  

Det är vackert och begrundansvärt.

A.. ❤

#bortglömdaplatser #sarastarkström #nicotext 

#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen  #roslagen  

Dikter. En antologi för Ukraina.

Dikter. En antologi för Ukraina. 

Dikten har i alla tider kunnat tradera motstånd och medmänsklighet. Den kan vara en öppen, sårbar plats där man kan andas, mötas. En fri dikt är i sig själv ett försvar för det fria ordet. 

Detta är några av tankarna bakom det upprop som poeterna och denna boks redaktörer, Karin Brygger och Helga Krook, skickade ut på fjärde dagen av Rysslands folkrättsvidriga krig mot det fredliga Ukraina. 

Med denna antologi visar 102 poeter och översättare på många olika språk sitt stöd till det ukrainska folket. Allt är nyskrivet eller nyöversatt.

#bokhandlerskan i #roslagensbokhandel #norrtälje blir glad i hjärtat av den här utgivningen. För #Ukraina. Text efter text. Sida upp och sida ner påminner den oss om liv, sorg, glädje och hopp.

Häromåret gav #svenskapen ut #ettåribelarus En fantastisk bok med krönikor, artiklar och poesi från det ickevåldsliga upproret i #Belarus. Vi läste och talade om den i bokcirklar och lärde oss mer om människors motståndskraft. Texterna fyllde oss med magi, sorg och förtvivlan. De gjorde oss uppmärksammade på människor och barn som lever mitt i bedrövelsen. Det är en mycket bra bok.

Nu dags för #poesi och Ukraina.

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.

7/12-22. Naturens språk - konstnären Bruno Liljefors och hans värld. Catarina Lundegårdh

När; onsdag 7/12-22, kl 1800-1930

Var; Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

Vad; bokpresentation av Naturens språk

Vem talar: författare Catarina Lundegårdh

Kostnad betalas vid anmälan - genom swish 123 075 3715 till bokhandeln. Skriv datum och namn på din anmälan. Begränsat antal platser.

• 50 kr för dig som är medlem i bokhandelns vänner. 
• 100 kr för dig som inte är medlem i bokhandelns vänner.

När du köper boken i den här bokhandeln innan eller under evenemanget ges rabatt med 50 kr när du har betalt entreavgiften ovan. 

Sonen/konstnären Lindorm Liljefors om sin far: "Pappas blida ytterst artiga sätt mot alla gjorde att somliga människor missförstod honom, trodde honom vara mjäkig och lätt att hunsa med. Det är en total missuppfattning. Far var i grunden ytterst kritisk men visade länge, mången gång förvånansvärt länge, ett blitt ansikte. Men sedan fanns det inga graderingar utan då tog han eld rätt och slätt. I hans unga dar bara small det."

Kanske en överraskande bild av naturmålaren framför andra i vår konsthistoria. Här framträder en märklig människa i en spännande version tack vare barnbarnet Catarina Lundegårdhs nya bok om morfar Bruno. Hon ger själv ett vackert sammansatt porträtt av Bruno Liljefors: dels genom sin egen forskning i delvis okänt material, dels genom att låta människan/äkta maken, barnafadern, naturmän-niskan själv komma till tals genom hans kortfattade dagböcker och främst genom breven till hustrun Signe alltifrån tidiga år tills döden skiljer dem åt.

Boken är rikt illustrerad med gamla familjefoton och framför allt Brunos egna teckningar, skisser och målningar, från de allra första intrycken och uttrycken till den internationella mästermålaren med utställningar runt om i Europa och USA. Här skildras uppväxten och barndomen i ett mångbe-gåvat hem med musik, litteratur, naturliv m.m. mitt i en icke-akademisk miljö. Naturen kom tidigt in i Brunos liv. Han skapade sin värld där han vistades hela sitt liv med hustrun Signe och de många barnen, med de närmaste konstnärsvännerna Anders Zorn och Albert Engström, med konstälskaren och finansmannen Ernest Thiel, med prins Eugen och en rad prominenta jägare på besök.

Naturens språk är en rik och öppen skildring framlagd med varsam hand. Chefen för Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum, Mikael Ahlund, svarar för ett engagerat förord.

Catarina Lundegårdh, själv konstnär, musiker och författare, också zoolog, svarar som författare för bokens text men också för urvalet med Brunos egna texter liksom de många bilderna. 2019 utgav hon en nära besläktad och prisad bok om mormor Signes, Brunos maka, brev under 40 år till bästa vänin-nan. Catarina Lundegårdh är bosatt i Uppsala. Mikael Ahlund är konstvetare och skribent, chef för Gustavianum i Uppsala.

Onsdag 7 december 2022, kl 1800-1930.

Naturens språk; Konstnären Bruno Liljefors

och hans värld. Catarina Lundegårdh.

Bokhandelns vänner.

Omständigheter. Annie Ernaux.

 Omständigheter. Annie Ernaux. 

1963, när Annie Ernaux är 23 år och utan stadig förbindelse, inser hon att hon är gravid. Hon fylls av skam eftersom hon förstår att hennes graviditet kommer att brännmärka hennes familj och försvåra hennes egna studiemöjligheter. Hon beslutar sig för att ta bort barnet. Den här berättelsen om ett trauma som författaren aldrig kunnat komma över är skriven fyrtio år senare. I Frankrike var abort förbjudet vid den här tidpunkten och hon försöker på egen hand och förgäves att utföra aborten med hjälp av en sticknål. I sin desperation hittar hon en illegal abortutförare och hamnar till slut på akuten där hon är nära att dö. 

I Omständigheter utforskar Ernaux sina minnen och dagböcker från den tiden och skriver fram en glasklar och osentimental bild av vad som hände och på sätt och vis får omständigheten en mening. Trots att händelsen som boken kretsar kring är placerad nästan 60 år bakåt i tiden känns dess tema dessvärre mer aktuellt än på länge när fler länder skriver om och stramar åt sin abortlagstiftning.

Omständigheter gavs ut i Frankrike 2000. Filmatiseringen av boken vann Guldlejonet i Venedig 2021 och filmen visas på svensk tv hösten 2022.

Omständigheter. Annie Ernaux. 

Berättelsen inleds med ett besök på sjukhuset. Hon är där för ett HIV-test. Hon har mött en man, en tillfällig förbindelse. Testet är negativt, hon kan andas ut. 

Vid ett senare tillfälle visar det sig att hon är gravid. En annan man. Hur kan man tänka kring hur en relation klarar en traumatisk händelse? Hur påverkar en oönskad graviditet livet för kvinnan och hur påverkar den livet för mannen?

Jag tänker kring lust och tillfälliga förbindelser. Hur tillfälligheter kan leda till livsförändringar. Hur en enstaka handling kan leda till fasa för resten av livet, kanske t o m en plågsam död. Ja, vi kan inte veta hur det ska bli, det tillfälligt uppblossande, men om vi kunde veta, tänka ett steg längre, så kanske livet skulle bli annorlunda. Vad det vore, vet vi ju inte heller. Det är heller inget skäl att avstå utforskandet av livet. Trasslet som uppstår får man helt enkelt ta hand om allt eftersom. 

Hur ska livet bli? Hur påverkar vi själva? Ja, det är förstås inte konstigt att trauman uppstår. Vi övar ju liv, kan inte veta vad som komma skall eller konsekvenser av de handlingar som sker.

Ernaux skriver om varför hon vill skriva om 1963 års erfarenheter. Hon skriver om hur hon vill göra, dyka ner i frågan, som om själva djupdykningen gör skillnad en gång för alla. Det gör den, förstås, tänker jag. Djupdykningar i trauman gör skillnad för välmåendet på sikt, men kanske inte just när de pågår. Att skriva är ett mycket bra sätt att få syn på trollen. Det är möjligt att få dem att försvinna när de kommer upp i ljuset. 

Hon ber om hjälp av en man. Hon blir bemött som att hennes belägenhet ger honom rätt att ta för sig av hennes kropp. Hon beskriver situationen krasst och som att det inte riktigt berör henne, men det gör det förstås. Just då hade hon ändå viktigare frågor att bry sig om. Jag förfasas över mannens handling, som om kvinnans kropp vore något allmänt. 1963, ja, men kanske är det så än idag? I ett boksamtal häromåret om Joyce Carol Oates roman Mitt liv som råtta talade vi om "damage goods", som att männen tänkte att hon redan var förbrukad och därför var kränkningen ok. Det var den förstås inte. En kränkning är aldrig ok. 

Ernaux letar efter en läkare som kan och vill hjälpa henne. Det är svårt eftersom lagen kan ge utföraren yrkesförbud. Hon funderar också kring varför lagen finns och vad det gör med henne och andra flickor som drabbas. Hur ser samhället på henne och varför? Vad säger lagen, människor och moral? Vad är vad och vems åsikt står högst i kurs? 

Jag tänker kring aborter och förbud, vad som händer med kvinnors och barns liv när man skapar lagar som förbjuder. Vem har rätt till liv och hälsa? Vem ska bestämma över kvinnans kropp och liv? Så mycket död, skador och förtvivlan som uppkommer med abortförbud, så mycket tystnad och så många lögner som måste hållas reda på genom livet för all skam och sorg som måste döljas. Kvinnans, inte mannens, för han är inte berörd. Det är inte hans skuld, skam eller olagligheter. Den är bara kvinnans. 

Föräldraförtroenden. Vi kommer av olika tid, med olika normer som präglar oss. Det kan se sig märkligt att vi inte tror oss få förståelse från en förälder, men kanske är det tidens normer som spökar. Jag vill tro att jag skulle förstå och stötta mina barn, nästan oavsett vad de gör. Om det är sant kan jag inte veta innan innan jag mötts av händelsen. De ska också våga ta risken. Hur törs barn och unga berätta om sina bekymmer för sina föräldrar? Ja, det är alltid en fråga om hur relationen och tilliten ser ut. Jag vill tro, men kan inte veta om de törs lita på mig. Vad kan du prata med din mor och far om?

Den som försöker, försöker igen. Hon försöker, och försöker igen. Hon måste, för det här barnet vill hon inte ha. Hennes försök att få adekvat hjälp innan det gått över styr misslyckades. Lagens ord är tidens krav. Man, läkaren, måste väl ändå förstå vad som komma skall? Nej, penicillin hjälper föga mot oron en graviditet medför. Nog får man spatt? Till slut ordnar hon hjälp. Men, ja, det sker med livet dom insats.

Jag uppskattar hennes tankar om att inte lämna ut människor från 1960-talet. Hon talar om deras med och mot, hur de hjälpt eller stjälpt, men hon lämnar inte ut dem. De har påverkat henne, men hon gör sig också själv medskyldig till varje händelse och möte. Hon tänkte inte först, då, bara gjorde. Hon reflekterar nu över det, tar lärdom fyrtio år senare utan att skuldbelägga. 

Att inte tillåta aborter, göra dem olagliga, tvingar kvinnor till osäkra kliniker, med liv och skador som höga riskfaktorer. Att förbud står på mångas agenda är oerhört märkligt. Vi talar om kvinnors hälsa och rätt till beslut om sin egen kropp. Varför är det ens en fråga i dagens politiska landskap?

Hennes beskrivning av när fostret lämnar kroppen är precis. Plågsam och skräckfylld. Jag kan känna förskräckelsen och overklighetskänslan. Hur skulle jag ha klarat det, själv? 

Bemötandet av människor hon möter, sjukhus, kyrka, människor runtomkring är en följd av tidens och lagens normer, men är också beroende av den kunskap var och en bär. Hon visste något annat än de övriga visste, hur det var, hur människor såg på henne och hur hon såg sig själv. Så är det förstås alltid, men det blir tydligt när hon fäster det på pränt. 

En änglamakerska var en kvinna som mot betalning tog hand om fosterbarn och genom vanvård gjorde dem till "änglar", vilket innebar att hon skötte om dem så illa att de dog. Det kunde t ex göras genom misshandel eller svält. I Omständigheter beskrivs abortören som änglamakerska. Jag tänker att det är en felaktig benämning. Beror det på en felaktighet i översättningen eller beror det på att ordet har en annan betydelse i det franska språket? Varför har ordet änglamakerska använts i den svenska översättningen? 

Mannen, medhjälparen till graviditeten, riskerade inte livet. Det föll på kvinnans lott. Han stod inte kvar vid hennes sida, hjälpte henne inte. Tänkte han inte att han hade del i livet, hennes och barnets, och därmed också behövde se konsekvenserna? Nej, det verkar inte så.

Livet är alltid beroende av vilka vi är, vilka egenskaper vi har och de händelser och människor vi möter. Hur klarar du ditt? Hur klarar jag mitt? 

Läs Annie Ernaux! 

Njut dagen som den bästa!

Anette Grinde 

#omständigheter #annieernaux #norstedts #nobelprisilitteratur 

#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs 

Topplistan 1/1--10/11-22

 

Abigél. Magda Szabo.

Abigél. Magda Szabo. 

Bokhandlerskan är förtjust i författaren, berättelsen och förlaget. Alla Nilsson förlags böcker har en vacker form, är njutning att läsa, begrunda och hålla i. De gör mig lycklig. 

Förlaget har tidigare givit ut t ex Dörren och Izas ballad av Szabo. Det är berättelser med relationer, tidsmarkörer och underliggande berättelser som tål att funderas över. De skapade ordentligt med hjärnskav i våra fantastiska bokcirklar. 

I Abigél möter vi en flicka i sin ungdoms dagar. Vi möter henne i en orolig tid, andra världskriget, där hennes far sänder henne till ett välbevakat internat för att skydda henne och honom från faror, hot och förtvivlan. Han räknar inte med att hon ska obstruera, men glömmer att hon är ett barn som inte ser hela bilden. 

Barnen på internatet är hårt hållna, men barn är barn. Hur ska man kunna veta och förstå om man inte får hela bilden berättad för sig? Kärlek och längtan efter löjtnanten och generalen präglar både hennes inre längtan och hennes ord till kamraterna. Det behöver inte vara samma, för om man ska skydda någon kan lögnen vara nödvändig. Problemet med att inte veta vem man kan lita på och vem som behöver skydd kan ge ödesdigra konsekvenser, både för barn och vuxna. 

Internatet är religiöst och har många regler. Det är förstås för ordningens skull reglerna finns, men det är svårt för flickan som inte förstår vidden av situationen. Ett svar på frågorna om varför kan hjälpa, men de uteblir. Det är tydligt att hon egentligen kan vara en riktig stjärna, bara hon själv vill och förstår. Istället blir det många regelbrott och därpå följande straff. 

Normen. Vi talar ofta om tiden, platsen och normen när vi talar om litteraturen. Hur ser normen ut här, för den här flickan, tiden och platsen. Det är krig, Ungern, motståndsrörelser och nazism, vilka normer råder för henne och den plats hon är på? Är det annat för de andra, för att de är något annat, tex jude? Hon är älskad av sin far. Hon har levt ett rikt och fritt liv och blir nu strikt hållen utan något eget, vare sig fysiska ting eller fria tankar. Allt är schemalagt och strikt. Det finns skäl till det, men vad gör det med henne? 

Vännerna. Vännerna är barnen i klassen. När man sviker sina vänner kan straffet bli hårt. Oförsonlighet och förlåtelse är svårt, kräver mycket av båda parter. Det gäller att få upp ögonen och se den andres perspektiv. När man utesluter någon ur gemenskapen, vilken det än må vara, krävs ett särskilt öga för att inse hur det skadar en medmänniska. Det är något att tänka på när man är trångsynt eller bara prioriterar ditt eget spår. Även det egna påverkar andra. 

Hur ska man veta vem man kan lita på? Kanske kan man inte det, kanske behöver man alltid vara misstänksam? Hur går det ihop för ett barn? 

Vad är en trygg plats och vem bestämmer över vem och vad? Kan rektorn sätta sig emot militären eller den religiösa ledaren? Står han för sitt ord, hur långt sträcker sig hans heder när det blåser hårda vindar nära. Vad är heder när oron för sin egen säkerhet blir tydliga, hoten uttalande, särskilt när man inte tycker om föremålet i fråga? 

Materialism. Det egna, det vackra, det ljuva. Varför är de egna tingen så viktigt? Var och en vill ha det vackra, kanske smink, kanske ett nattlinne eller en prydnad. Vad händer i oss när vi inte får, när det tas ifrån oss? Varför är det så viktigt att ta bort sakerna,det vackra och ljuva, från barnen. Vad gör asketismen med en människa? Och vad gör den med barnet som inte själv fått välja?

Kärlek, stolthet och tro. Barnen leker med tanken kring vilka lärare som tycker om varandra, vem som ska gifta sig med vem och hur det ska bli sen. Regelsystemen är viktiga, även i det hänseenden. Det ska visa sig att kärlek inte är vad man kan tro, att stolthet och tro får vävas samman och att man tillsammans kan bli något annat än det man var från början. 

Szabo skriver om livet på ett strängt internat. Hon skriver om en ung flicka, om judarna, om hårda regelstrukturer och makt. Hon skriver också om motstånd och rädsla, och onödig död. Kanske skriver hon också om hur det var i Ungern i stort, inte bara på skolan? Hur strikt och förbjudet är livet? Är rektorn, skolans regler och situationen egentligen en omskrivning av Ungern i stort? Är det det diktatur, motstånd och makt hon skriver om egentligen?

Någon i samtalsgrupper säger att boken kan läsas av ungdomar. Ja, om man (bara) läser den ur barnets perspektiv. För vuxna kan den också läsas med tidens, motståndets och landets perspektiv där krig, nazism, motstånd, religion och rädsla är tydligt. Det finns fler bottnar än det som ter sig tydligast här. Sett ur det perspektivet kan man kanske inte sätter den i händerna på de yngsta ungdomarna. Eller också gör man det. Läsvana unga från 18 år, kanske?

Magda Szabo väver berättelser om människor, händelser och liv. Tiden, motståndet, kriget, oron, reglerna, kärleken, vikten av att tro på saker som inte går att tro på och mycket annat finns väl beskrivet här. 

Magda Szabo är en författare att tycka om, tänker jag. Särskilt för mig som tycker om att fundera kring historiska skeenden, relationer med människor där var och en har olika egenskaper och tankar. Vi alla är sådana, olika, och det är nyttigt att läsa om olikheterna. Det är ett bra sätt att lära sig mer om andra. Ja, och om historiska skeenden, förstås. 

Magda Szabo rekommenderas, ja.

A..

#miljömagasinet #magdaszabo #historiensvingslag #ungern #abigel #dörren #izasballad #nilssonförlag #andravärldskriget  #roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs 

Topplistan 1/9--10/11-22

Min dag idag...

- Skriv om din dag, säger hon till ungdomarna som sitter i bokhandeln. Skriv kort, skriv långt, skriv känslosamt eller krasst.

- Berätta om något viktig, en känsla om dig själv eller det bästa om en vän. Eller skriv om en lek, en tjej eller hur du har det idag. Skriv om det du vill skriva om.

Det blir tyst i rummet. De tittar på varandra. Det går en stund, sen sprider de ut sig i rummet. Böjer huvudet mot pappersarket. Skriver. 

Den som vill läser upp sin text, nu eller sen. De får fundera över om de vill att vi ska publicera deras text sen. Var och en bestämmer sen. Själv. Vi får se hur det blir med det.

A..

#mindagidag #skrivprojektet #kulturtorget #platsendärsamtalförs #roslagensbokhandel #norrtälje  #12-30år #närproduceradbank #roslagenssparbanksstiftelser #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #roslagen #kulturiroslagen  #norrtäljelitteraturdagar

Fine de Claire. Daniel Gustafsson