Välkomna till samtalet i det här rummet. Jag ber om tålamod, omsorg och känslan att vi vill varandra väl. Jag ber var och en om uppmärksamhet mot sina egna känslor, att vi lägger bort vreden och irritationen mot människor i rummet. Ingen är perfekt. Alla försöker följa sin ledstjärna.
Ramen för samtalet är livet, oss själva, vår känsla. Vi avstår råd, eller ber om dem specifikt. Vi avstår från att kritisera andra, ser istället på oss själva, våra egna reaktioner. Varför är vi glada, ledsna, förbannade, urspårade? Varför kritiserar vi andra? Hur tänker vi själva om hur vi förhåller oss till det, hur ser vårt eget ansvar ut?
Jag ber att vi anstränger oss för att inte lägga andras sorg och göranden på våra egna axlar. Hur ska vi klara att försöka förstå andra om vi blir förbannade på eller tar med oss deras känslor, ord och tonlägen inom oss själva? Kan vi tala om varför vi upprörs över andra, vad vi kan göra av det?
Vi håller oss till ramen för samtalet, lägger ansvaret för våra egna känslor på oss själva och påminner oss om att vi för samtal i ett rum med vänner.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar