Det här är en roman om Hillary Rodham. Curtis Sittenfeld utforskar vad som skulle kunna ha hänt om Hillary inte hade gift sig med Bill Clinton. Den utmanar många läsare, eftersom det är lite extra svårt att läsa fiktion om en verklig person. Vad är fiktion och vad är sanning? Det jag vet påverkar min läsning, resten får mig att undra. Jag kanske nu måste läsa en biografi om Hillary Clinton. Måste, för att jag blivit nyfiken och vill.
Jag läser om en person - romankaraktären Hillary - som är framåt, aktiv och engagerad. Det gör mig glad. Jag blir mer intresserad av henne. Jag blir också intresserad och engagerad i en mängd andra frågeställningar, sådana som handlar om livet, principer, mänsklighet, värdighet, rättvisa. Ja, frågor som tål att diskuteras och är olika för oss alla.
Hillary Rodham lär sig tidigt att hon är mer som en kille än en tjej och vad det innebär för relationer, kärleken, arbetsförhållanden och livet. Många män är uppenbart rädda för starka kvinnor, kanske är kvinnor det också. Som alltid gäller det att möta rätt personer, där kemin personerna emellan matchas väl. Det är spännande hur personkemi fungerar, eller hur? Hur tänker du kring människor, kemi och relationer? Ligger alla beslut i våra egna händer?
Jag upplever språket och miljöerna torrt, det är många namn och situationer. Nästan som en biografi, men ändå inte. Jag tänker att berättelsen, fiktionen - om inte om vore - är av intresse. Den poängterar alternativ.
“För att vara flicka har du väldigt mycket åsikter.”
Jag blir upprepat beklämd av att läsa om samhällets tanke om mäns behov av en hustru för markservice och kvinnors självklara plats i hemmet. Det är uppenbart att du som kvinna behöver ha väldigt mycket skinn på näsan för att åstadkomma något annat än att ansvara för vård av make, hem och barn. Vi lever i en modern tid, skulle man kunna drista sig till att tycka, men ändå är det fortfarande en realitet (även om berättelsen börjar i Hillary och Bills unga dagar). Jag tänker att många av synsätten fortfarande hänger kvar. Hur skiljer sig USA från Sverige i dessa perspektiv - då och nu?
I boken beskrivs Bill som en sexmissbrukare. Nu trillar det in, det där som gör det så svårt att läsa en fiktion om en faktisk person. Vad är sanning och vad är fiktion? Jag tänker att det är sanning, men låter det inte prägla min bild av honom. Eller jo, kanske gör jag det. Är en människa sin sexualitet? Präglar det hans liv och omvärldens tanke om honom? Ja, det spelar förstås roll hur han lever ut den. Min tanke går till skandaler i vita huset och hur man som hustru kan stå ut med otrohet. Kanske förklarar det händelser. Om man är en missbrukare (oavsett form) är livet svårare att leva (ur vissa perspektiv), men det går att komma långt ändå. Kan man stå ut med otrohet? Det är det många som gjort, och alla med sina unika skäl. Jag tänker att jag aldrig skulle stå ut med att leva med en otrogen man, men kan man egentligen säga (eller tänka) så innan man står mitt i något sådant?
“Mod är att behärska rädsla, inte frånvaro av rädsla.”
Kan vi leva våra liv utan att känna eller uppleva rädsla? Jag behöver fråga mig hur jag förhåller mig till rädsla. Vad är rädsla? Hur gör du?
“Kanske går livet inte ut på frånvaron av pinsamheter, utan att behärska pinsamheterna.”
Ja, det är säkert alla kvinnors skräck, att missa att dra ner kjolen efter ett toalettbesök. Att stå framför en klass eller annan församling med kjolen inkilad mellan strumpbyxor eller trosor känns inte som något man vill drabbas av. Lätt hänt, ja, men huga så pinsamt.
Jag tänker på livet, de människor vi möter och de beslut vi fattar. Det gör skillnad för livet när vi fattar ett beslut i förhållande till ett annat. Den person vi gifter oss med - eller inte - spelar en stor roll för utvecklingen av vårt liv. Både som plus och minus. Det går inte att tro att de människor som korsar vår väg inte spelar roll. Det gör de verkligen. Både just då och under lång tid framöver.
Här finns frågor om kvinnors roll i samhället, deras utvecklingsmöjligheter - sina egna och i förhållande till männens, ledarskap, statsapparaten, klädval, uppträdande, politiken, relationer mellan och i familjer, mutor, köpta röster, otrohet, sexmissbruk, övergrepp och personlig kemi. Vad är det som gör att vi - eller att vi inte - matchar med andra människor? Hur länge sörjer vi den kärlek vi har förlorat? Hur går vi vidare? Och - vad avgör varför vi gör som vi gör?
Jag läser om hur man - och kvinna - anklagas för sexuella trakasserier. Jag tänker att varje obetänksamhet genom livet kan användas emot en när man hamnar i en högt uppsatt position, att människor aktivt letar för att hitta sådana saker. Ibland är det rätt och relevant, men ibland inte. Gamla vänner blir fiender, små tillfälliga omständigheter blir plötsligt stora berg av övertramp och människor vänder sig mot varandra. Förlåtelsen ligger långt bortom allt när mycket står på spel. Vad som är mycket är individuellt, men pengar och makt spelar uppenbart roll.
“Nu ska vi inte tänka för mycket. Och förresten har vi redan klämt tandkrämen ur tuben.”
Det som är gjort är gjort, eller hur? Hur lätt är det att inse konsekvenserna av sitt handlande, förrän det är för sent? Hillary Rodham strävar men behandlas alltid efter en annan måttstock än män. Ju högre upp i hierarkin hon strävar, destor tuffare blir det. Männen kommer undan med helt andra saker än hon. Det är makabert att läsa, och förstå, att det är så. Det är också makabert att läsa vad männen faktiskt gör. Jag hörde Gunilla von Platens sommarprat i somras. Hon talade om kvinnor och män, skillnaden och männens makabra agerande. Ju mer man hör starka och framgångsrika kvinnor uppmärksamma oss andra (som inte utsatts så hårt för det mest makabra) desto mer beklämd blir man. Ja, vi fattar att det inte gäller alla män, men vi fattar också att problemet är stort.
Politik. Kärlek. Makt. Agendor. Familj. Ansvar. Livsglädje. Liv. I Rodham visar Hillary framfötterna. Ja, det har hon gjort i livet också.
Är det lätt eller svårt att läsa fiktion om en verklig person? Ja, både och, tänker jag. För mig skapar Rodham en hel del tankar om livet, möjligheter, livsval, möten, skelett i garderoben och hoppfullhet. Den som vill försöka förändra måste bestämma sig, hur svårt det än må vara. Må bäste person vinna är ett synnerligen svårt uttryck, eftersom trixen längs färden inte alltid är rättvisa.
Jag läste boken med stor behållning och med många skrapande tankar att fundera över. Jag hoppas att den landar väl hos dig också.
Jag kan definitivt tänka mig att läsa mer av Curtis Sittenfeld.
Anette Grinde
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
Bibliografi enligt wikipedia - Curtis Sittenfeld
- 2005 – Prep. På svenska I en klass för sig, översättning Gudrun Samuelsson (Wahlström & Widstrand, 2006)
- 2006 – The Man of My Dreams. På svenska Mannen i mina drömmar, översättning Gudrun Samuelsson (Wahlström & Widstrand, 2007)
- 2008 – American Wife. På svenska Presidentens hustru, översättning Gudrun Samuelsson (Wahlström & Widstrand, 2009)
- 2013 – Sisterland. På svenska Systerland, översättning Helena Hansson (Wahlström & Widstrand, 2014)
- 2016 – Eligible
- 2018 – You Think It, I'll Say It (novellsamling). På svenska Jag säger det ni tänker (2019)
- 2020 – Rodham
*** ***
Jag är tacksam för att vi - gemensamt - alltid ser till att vi håller god distans till varandra när vi möts i eller utanför butiken. Jag vill inte bidra till smittspridning eller medverka till att någon blir sjuk. Jag vill förstås inte själv bli sjuk heller. Två meter är ett bra avstånd, eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar