Inbjudan till en föreläsning om ämnet och boken: Folkmord: Sverige och kampen om ett begrepp. Mark Klamberg.
Vem talar: Mark Klamberg. Professor i folkrätt, Stockholms universitet.
När: torsdag 12 mars 2026. Kl 1800-1930.
Var: Norrtälje stadsbibliotek.
Kostnadsfritt!
Föranmälan: Anette Grinde, tfn/sms 0708905731 eller mail till: anette.grinde@foretagshuset.net
Arrangör: Mångfald Tillsammans (ideell - opolitisk - förening).
Medarrangör: Norrtälje stadsbibliotek.
Syftet med föreläsningen är att vi ska lära oss mer om det begrepp som så ofta snurrar i samhället: folkmord. Vi kanske får höra om exempel som Israel/Palestina, Sudan och Burma/Myanmar. Är detta folkmord? Varför eller varför inte?
Vi talar ofta också om folkrätt, om hur juridiken ser ut för länder mot folket, mellan länder, mot styren, mm. Hur förhåller vi oss och varför är folkrätten viktig. Vi talar nu också om den starkes rätt när några av världens ledare gör det de själva vill utan att förhålla sig till juridiken. Vad gör det med ett samhälle när den starkes rätt gäller - istället för folkrätten?
Vi ser förstås gärna att politiken kommer till det här mötet, så att Mark Klamberg kan besvara de frågor politiken kan ställa: om den juridik som gäller, om hur världens ledare förhåller sig till andra länder, deras ledare eller befolkning. Tror vi på juridikens rätt?
Vilka frågor vill ni ställa till professor Mark Klamberg (folkrätt).
Boken köper du förstås i
Roslagens bokhandel, Lilla torget, Norrtälje.
Föreningen Mångfald Tillsammans arrangerar studiecirklar, föreläsningar och samtal - gärna tillsammans med andra föreningar, personer, företag eller andra typer av organisationer.
Folkbildning tillsammans, alltså.
Folkbildning skapar ny kunskap och ett större välmående, ja, förståelse för hur världen ser ut. Vi ser folkbildning som viktigt. Låt oss hjälpas åt att bilda oss tillsammans.
Folkmord är inte ett lättsmält ämne, men en faktabaserad föreläsning och en möjlighet till ett samtal som syftar till mer konkret kunskap, kan ge oss förståelse av historia och vår omvärld. Vad är fakta och vad är åsikt? Fakta, utifrån vad och vem?
Folkmord är ett av de mest laddade begreppen i vår samtid. Det är en juridisk term, men medför även moraliska imperativ och kan utgöra ett politiskt vapen. I internationella medier, FN:s olika forum och svensk debatt används ordet med en tyngd som både förpliktigar och splittrar.Denna bok lyfter fram berättelser, perspektiv och juridiska strider som på olika sätt knyter an till Sverige – men som ännu inte fullt ut återgivits i historieskrivningen. Hur förarbetet till FN:s folkmordskonvention påbörjades i Stockholm 1940 av den polsk-judiske flyktingen Raphaël Lemkin, och hur Sverige under förhandlingarna ville genomföra begränsningar för att konventionen inte skulle omfatta behandlingen av samer. Svenska domstolar har tjänat som plats för genomförande av fyra rättegångar beträffande folkmord.
Anklagelser om folkmord måste granskas med största möjliga noggrannhet. Det handlar inte bara om att ställa skyldiga till svars, utan också om att inte urvattna ett begrepp vars styrka bygger på precision. Samtidigt finns en risk att försiktighet tolkas som passivitet – eller som ett svek mot offren.
Därutöver:
#folkmord #markklamberg #fritanke #kulturnavetnorrtälje #filosofiskarummet #norrtälje #klimat #norrtäljestadsbibliotek
Folkmord är ett mönster av handlingar - som pekar åt samma håll, att utrota, döda människor i en grupp eller göra livet så outhärdligt som möjligt för dem.
Vilka tydligaste exempel finns och hur påverkar dessa vår tanke om hur brottet ser ut?
- Israel/Palestina-konflikten (palestinierna),
- Burma/Myanmar (rohingyerna),
- Kina (uigurerna),
- Rwanda (tutsierna),
- Tyskland (judarna),
- Kambodja (röda kmererna)
Är folkmord det värsta brottet som finns? Finns andra brott som är "det värsta brottet". (Krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten). Är folkmordsbrottet svårt att bevisa? Vad händer om ett mål bara gäller folkmord - och det inte kan bevisas i tillräcklig grad? Vad händer med tilltron för rättsinstansen och hur kan människor och stater dömas för andra brott när vi uppfattar att det har begåtts grova krigsbrott (även om de inte når bevisning som folkmord)?
Begreppet är ett juridiskt begrepp (benämning på ett brott). Det är också ett begrepp som beskriver en fasansfull verklighet för de inblandade och utsatta. Kan det definieras olika beroende av vem som talar om begreppet - förstår vi då sammanhanget olika? (t ex filosofer, historiker, politiker, jurister, forskare).
Var Hamas attack 7/10 ett folkmord?
Omvärderas begreppet över tid - i juridiken och i politiken? Hur förstår gemene man begreppet?
Vad är folkmord? Finns det andra sätt att se på saken? Varför är det självklart för någon, men långt ifrån självklart för någon annan?
Om få döms, trots att vi gemensamt uppfattar att folkmord sker, behöver då begreppet - paragraferna - ändras för att fånga förändringarna över tid? (Ser världen lika ut idag än den gjorde när folkmordsbegreppet definierades?
Hur tror vi på juridiken om ett regelsystem inte respekteras och följs? (Trump, Putin, Ukraina, Iran, Grönland, mfl).
Hur törs makten - t ex regeringen - eller hur törs de inte - uttala begreppet folkmord rörande Israels attacker och förhållningssätt mot Gaza och Västbanken (palestinierna)? Varför hänvisar de till att domstolar ska avgöra Israels rätt eller inte - och inte agera mot det aggressiva våldet mot Gazas befolkning? Vad är särskilt med Israel och Gaza i det här avseendet? Vems är ansvaret att skydda världens utsatta människor? Vem har skyldighet att skydda utsatta människor - moraliskt och juridiskt?
Är - har det varit och/eller är - det ett folkmord, det som skett och sker i Gaza? (Våldet mot Gaza har inte upphört, trakasserierna på Västbanken pågår och har utökats mot befolkningen). Hur kan det inte vara ett folkmord? Hur kan man bo där? Hur vidrigt kan det bli?
Hur står sig Trumps invasion av Iran sett från folkrättens perspektiv?
Hur förhåller sig världens ledare till folkrätten, hur trygga kan vi vara att de håller sig till juridiken? Hur förflyttas gränserna för rätt om man inte följer juridiken?
Är världens ledare klokt försiktiga eller föraktfullt fega när de inte höjer rösten mot Israel och USA eller andra länders - folkrättsöverträdelser - krigiska attacker mot människor och länder?
Statsminister Ulf Kristersson och internationell rätt om USAs attack mot Iran (enligt AI): Kristersson har kommenterat att USA:s inledande attacker i konflikten var en juridisk gråzon och inte nödvändigtvis ryms inom folkrätten, men fokuserat på att utfallet av kriget är avgörande.
- Hur står sig Trumps invasion av Iran sett från folkrättens perspektiv?
- Hur kan en aggressiv militär attack mot ett annat land vara "en juridisk gråzon"?
- Blir det tillåtet (folkrättsligt) om kriget är framgångsrikt för den som attackerar (t ex USAs attack på Iran).
Vad gör krig med klimatet? Hur påverkar folkmord klimatet? Diskuteras den frågan någonsin? Finns klimatfrågan med i folkrättsfrågan?
"Demokratiska stater folkmördar inte": är det den tanken som gör att det är svårt att anklaga Israel för folkmord. Är det svårt att anklaga Israel - när judarna själva har drabbats av förintelsen?
Hur påverkar ett rättssystem - lagar och konventioner - staters agerande? Vad händer när de inte följs, t ex Putin mot Ukraina, USA mot Iran, Israel mot Gaza. Smittar agerandet på andra staters vilja att följa folkrätten?
Medskick frågor från Jacob Risberg:
1) Folkmordskonventionen är ju tänkt att även fungera förebyggande men om FN är handlingsförlamat finns en överhängande risk att omvärlden inte agerar i tid. Hur skulle förebyggande åtgärder, eller även interventioner under pågående krigsbrott, kunna ske och vilket mandat skulle enskilda stater ha att ingripa utan FN-mandat?
2) Kopplat till det finns principen ”Responsibility to Protect” eller skyldighet att skydda som ju tillkom efter folkmorden i Rwanda och Srebrenica. Finns det en risk att man använder det faktum att folkmord är ett juridiskt begrepp som ett skäl att inte behöva agera? Ursäkten gällande just Gaza har varit att det är domstolar som avgör huruvida det är ett folkmord eller inte vilket då tas som ett skäl till att inte behöva ingripa utifrån Responsibility to Protect-principen.
3) Slutligen, det ligger ett fall hos Internationella domstolen, som Sydafrika driver, om just Israels agerande efter 7 oktober 2023. Och i januari 2024 kom ett yttrande från domstolen, i väntan på en dom som förmodligen kommer ta ytterligare tid innan den kommer, om att Israels handlingar ”kan föranleda folkmord”. Och kopplad till det följde krav på att skydda civilbefolkning och förhindra dödande. Som folkmordsforskare, anser Mark Klamberg att Israel och omvärlden har agerat i enlighet med Folkmordskonventionen och i enlighet med ICJ:s (INTERNATIONAL COURT OF JUSTICE) utlåtande efter januari 2024?
