lördag 31 januari 2026

Januari 2026.

 

Utdrag ur Kalendern januari 2026.

Vita damen. Sergej Lebedev. (Översättning Ola Wallin)

Vita damen. 

Han beskriver karaktärerna, deras jag, deras tankar, göranden och uppdrag. En efter en lär vi känna dem. De presenteras för oss och sedan dyker de upp igen. Berättelsen utspelar sig under fem dagar 2014, men också över lång tid. Den berättar om plats, mentalitet och om att dölja övergrepp från tyskar och ryssar. 

Vita damen, tvätterskan och sedan hennes dotter står (kanske) för försök till ordning och omsorg i en fruktansvärd tid, att hålla rent, både i kläder och i samhället. Smutsen slipper ut om man inte är noga eller ser efter den, tvättar hårt och sänder iväg de som inte sköter sig. Vad står den vita damen för?

De röda läpparna och den vita klänningen kan stå för slaget tillbaka, hennes berättelse om det vita rena. Vad står den de röda läpparna och den vita klänningen för? Vad står gruvan för, med sina lager på lager? 


Hur ser berättelserna ut - hur ser narrativet ut, det som berättas i trakten? '
Vad blir man - i sin kontext?
Vad står gruvan för - med sina lager på lager?
Vad står mellan raderna i den här berättelsen? 
Berättas det eller tigs det?
Vad träffar dig mest i berättelsen?
Vem är vita damen; en rörelse, en grupp, enskilda personer? Är hon oantastlig, går det att komma åt henne? Vem vill, varför? 
Hur är kvinnosynen i berättelsen?
Finns det något motstånd?
Nedskjutet flygplan; civilt. Reflektioner i boken? Hur är händelsen beskriven? Personlig nytta? 
Finns det något motstånd i berättelsen?
Vad står de röda läpparna och den vita klänningen för?
Hur ser mentaliteten ut i området?
Hur ser miljön ut? Hur ser ni den? 
Hur ser människovärdet ut? (människosyn, människovärde, syn på sig själv, andras syn på varandra).
Varför har Lebedev skrivit berättelsen?
Vilka personer i berättelsen är viktiga för staten? Hur är de viktiga? Hur är de viktiga för sig själva? 

  • Donbass (Donetsk-regionen) var ett industrialiserat område med kolgruvor. Judiska invånare utsattes för nazisternas folkmord, precis som judar i andra delar av Sovjetunionen och Ukraina.

Sergej Lebedev (f. 1981 i Moskva), rysk författare och journalist, utbildad geolog. Hans romaner kretsar kring det sovjetiska förflutna och dess arv i dagens Ryssland, särskilt Stalintidens våld och dess efterverkningar. Han lever och verkar numera i Potsdam.


Här hittar du förutsättningarna för bokcirklarna!

Länkar:






2026! Utdrag ur KALENDERN NORRTÄLJE.


20260121. Vita damen. Sergej Lebedev.
20260123. Lär känna din bygd. Roslagsleden.
20260126. Vita damen. Sergej Lebedev.
20260127. Vita damen. Sergej Lebedev.

20260204. Mitt skydd och min storm - Arundhati Roy.
20260205. Mitt skydd och min storm. Arundhati Roy.
20260207. Jordskalvet. Nina Bouraoui.

20260207. Poesilördag. Tema: jordskalv.
20260216. Måndag/bokcirkel! Ledig plats finns i denna grupp!
20260217. Kerstin Bergeå, ordförande Svenska Freds: föreläser om fredsarbete i en orolig värld.

fredag 30 januari 2026

29/8-26. Veteranfordonsträff på Labacken i Roslagsbro, Norrtälje.

Inbjudan till veteranfordonsträff på Labacken i Roslagsbro, Norrtälje.

När: lördag 29/8-26, kl 11-15. 

Vad: Veteranfordonsträff på Labacken i Roslagsbro, Norrtälje.

Adress: Labacken, Övra Söderbyvägen 24, 761 75 Norrtälje 

Vi uppmuntrar dig att komma i för fordonet tidstypisk klädsel eller i hembygdsdräkt (från när och fjärran).

Öppna hus på hembygdsgården, guidning av gården och fika.

Kontaktpersoner: Leif Hemlin 0703 593 848 och Anette Grinde 0708 905 731.

Arrangör: Mångfald Tillsammans, tillsammans med St Eriks Gille (Roslagsbro hembygdsförening).



Labacken (Roslagsbro, Norrtälje) är en populär plats för veteranfordonsträffar, där både lokala entusiaster och besökare samlas med veteranbilar, mopeder, traktorer och motorcyklar, ofta i samband med olika lokala evenemang, med tidigare träffar som hållits under sensommaren (t.ex. finbilsträff - Renault 4cv - 2020 och veteranfordonsträff 30 aug 2025) och erbjuder en chans att se och prata om gamla fordon.


Ansökan polistillstånd: Anette Grinde.

Marknadsföring, texter: Annette Grinde

Klippning ängar, parkeringsskyktar, parkeringsbemanning: Leif Hemlin.

Fikaansvarig: Birgitta Holmström.

Visning av husen: Claes Holmström.

Hör av dig, du som vill delta i arrangemang, planering, mm.

Norrtälje litteraturdagar 2026 - planeras till maj 2026.

Hör av dig till Anette Grinde, du som vill delta i arrangemang, planering, mm - tfn/sms 0708 905 731 - mail: anette. grinde @foretagshuset.net

Huvudarrangör är Mångfald Tillsammans (ideell förening) och vi traktar efter glada och engagerade medarrangörer - och författare med roliga, inspirerande och kunskapsbärande ämnen.

Välkommen, du som vill vara en del av arrangemanget.

Ärret. Kamel Daoud. Ulla Bruncrona.


Ärret. 

Författare Kamel Daoud. 

Översättare Ulla Bruncrona. 

Bokförlaget Tranan. 


Längs Aubes hals löper ett sjutton centimeter långt ärr, format som ett groteskt, ironiskt ­leende. Det vittnar om det algeriska inbördeskriget och massakern mot hennes hemby under nyårs­natten 1999, när terroristerna från bergen mördade hela hennes familj. Genom att spela död lyckades hon mirakulöst nog överleva, men förlorade sin röst.

Nu, tjugo år senare, talar hon till sin ofödda dotter med det inre språk som ingen tidigare fått höra -- om längtan efter att få leva fritt som kvinna och om ett krig som det är straffbart att minnas.

Kamel Daouds Ärret är en kompromisslös uppgörelse med det förtryck och de tabun som präglat Algeriet efter inbördeskriget på 1990-talet. Samtidigt är den en kärleksförklaring till språket och litteraturen, författad med skarp humor och poetisk lyskraft.

Kamel Daoud är född 1970 i Algeriet. Trots att det inte är hans moders­mål skriver han på franska, ett språk han sagt att han kan förhålla sig friare till än arabiskan, som för honom är tätt förknippad med den religiösa konservatismen i hans hemland. Sedan 2023 lever han i exil i Frankrike efter år av förföljelse och hot om fängelse i Algeriet, där hans böcker numera också är förbjudna.

Daoud fick ett stort internationellt genombrott med debutromanen Fallet Meursault (Tranan, 2016). Ärret tilldelades 2024 Frankrikes mest prestigefyllda litteratur­pris, Prix Goncourt, och har sålt i över en halv miljon exemplar i Frankrike.

Ulla Bruncrona är översättare från franska, bland annat känd för sina översättningar av Nobelpristagaren J. M. G. Le Clézio. Hon till­delades Svenska Akademiens översättarpris 2009.



Därutöver...

  • Här hittar du förutsättningarna för bokcirklarna!
  • För dig som vill vara en del av planeringsgrupp för kommande aktiviteter, hör av dig till Anette Grinde, tfn/sms 0708 905 731. 




torsdag 29 januari 2026

Rekviem för en mor. Elisabeth Åsbrink.

 


"REKVIEM FÖR EN MOR" är Elisabeth Åsbrinks sorgedagbok. Det är en sorg efter en mor och en relation som färgats av konflikter och motsättningar, men också av ögonblick av djup samhörighet. I korta texter, ibland bara bestående av en mening, förenas känslor av förlust, lättnad, vrede och ömhet.

Ett rekviem är en dödsmässa, bildat av latinets requies, som betyder vila, ro. Och det är en strävan efter att både låta något komma till vila och att själv finna ro som präglar Elisabeth Åsbrinks koncentrerade prosa.


Därutöver:

  • Här hittar du förutsättningarna för bokcirklarna!
  • För dig som vill vara en del av planeringsgrupp för kommande aktiviteter, hör av dig till Anette Grinde, tfn/sms 0708 905 731. 
  • Om föreläsning i mars om juridik och aktivism (på bibblan i Norrtälje).
  • Om Anneli Jordahl i den här bloggen (Kallet, Björnjägarens döttrar).
  • Om Elisabeth Åsbrink i den här bloggen (Övergivenheten, Handbok för demokrater, Gloria, mm).


#polaris #rekviemförenmor #elisabethåsbrink #kulturnavetnorrtälje #norrtälje 

tisdag 27 januari 2026

Vi dundrade. Selene Hellström.


I Selene Hellströms nya roman Vi dundrade reser en kvinna till Portland, USA, på jakt efter sin försvunna barndomsvän. Hon söker bland missbrukare och hemlösa, lodar i minnet för att försöka förstå den vänskap som under fyra decennier kommit att prägla dem båda. Som flickor möttes de i Stockholmsförortens radhusområde, som unga kvinnor gav de sig ut i världen, båda för att lämna något bakom sig.




#vidundrade #selenehellström #bokförlagetlejd 




Därutöver:

Världen som väntar. Peter Alestig.

 


Sverige håller på att förändras. Det snöar mindre, regnar mer och har blivit varmare. Ändå tänker många svenskar att klimatförändringar är något som drabbar andra människor i andra delar av världen. Så är det inte.

Redan idag har den globala uppvärmningen hotat vår tillgång på mat, gett oss nya sjukdomar och parasiter samt påverkat vår roll i världspolitiken. Och det är förmodligen bara början.

Världen som väntar tecknar klimatjournalisten Peter Alestig på ett nyskapande sätt en bild av hur våra liv kommer att påverkas på sätt vi inte kunnat föreställa oss. Hur slår extremvädret mot vår hälsa och ekonomi? Hur ska vi klara energiförsörjningen när fossila bränslen fasas ut? Och hur försvarar vi demokratin när klimatfrågan ställer människor mot varandra?

Peter Alestig (f. 1982) är klimatredaktör på Dagens Nyheter. Han har länge bevakat frågor om klimat och hållbarhet, samt arbetat som Afrikakorrespondent. Tidigare har han gett ut boken Fem år av fångenskap.

Mondial 2022.

söndag 25 januari 2026

Jordskalvet. Nina Bouraoui. (Maria Björkman).

Vill du vara med i en bokcirkel i Norrtälje? 
Om ja, vänligen kontakta Anette Grinde, tfn/sms 




Jordskalvet. Nina Bouraoui.

»Vem vet om jordskalvet? Vem vet om den verkliga rädslan? Vem vet om förvirringen? Vem vet om min värld som blivit sårbar? Jordskalvet formar redan landsflykten och olikheten. Det genomtränger kroppen och framtvingar en klyvning. Det förvanskar och grundlägger ett annat ursprung. Det förändrar tillblivelserna. Det är omedelbart och djupgående. Jag blir en annan. Jag kommer från jorden som bävar. Min ensamhet är en brunn. Vem ska berätta, om magnetismen och kraften, värmen och vattnet, sanden och staden, min bindning och mitt vansinne? Vem vet kort sagt om min barndom som är sammanbunden med mysteriet, det algeriska?»

Den fransk-algeriska författaren Nina Bouraoui, född 1967, intar sedan länge en framträdande plats i den franska litterära världen. Av Nina Bouraoui har förlaget tidigare gett ut fjorton böcker. Jordskalvet utkom i Frankrike 1999 under titeln Le jour du séisme.





Nina Bouraoui skriver poetiskt. Hon skriver om syskon, föräldrar och kärlek. Hon skriver om landet, platserna hon älskar, minns. Kärleken omsluter henne, precis som minnet av det algeriska. 

Jag undrar om omskärelse är en sorts pånyttfödelse, en nystart mitt i livet. Jag läser texten, undrar, plågas och njuter. Hon ger mig både känslan av plåga och kärlek här. 

Hon finns mitt i jorden, stenarna och eldhavet, på riktigt eller i drömmarna. Det jag tror förbyts i något annat.

Jordskalvet tar hennes plats ifrån henne, hennes barndom. Det skadar henne, hennes minnen, eller inte. Kanske är det bara min tanke, mina fördomar, som skapar min förståelse av texten så. Hur beroende är vi av platserna, husen, växterna, de som bär minnen, hållpunkterna, av det som varit? Vilka blir vi utan hållpunkterna? Hur förstår jag hennes utifrån mig? Kanske är det inte en skada, mer än sorg om att lämna och gå vidare.

Hur omsluts vi av förlust och rädsla när vi är en hårsmån från döden? Vad betyder det? Vad hände med syskonen, familjen? Är alltet en längtan, med helt olika bilder? 

Hon återkommer till att jordskalvet bränner upp hennes barndom. Vad betyder det? Hur går hon vidare?

Texten är fylld av kärlek och längtan. Den är också fylld av sorg. Och förklaringar om hur ett samhälle ser ut, oro och glädje. T ex att kvinnor stannar inne och är tysta. Hur vaccinationen görs och påverkar, hur män är, t ex fadern, hur kvinnor bor, hur vi är i våra kroppar. 

Vad är vaccination? Vad vaccineras vi mot, är det en faktisk vaccination eller en filosofisk?

Texten är poetisk, vacker, frågande, otydlig och tydlig. Kanske är den tolkningsbar utifrån mina fördomar, blir den annorlunda för dig?

Jordskalvet är vacker. Den kanske är en beskrivning av ett jordskalv, där jorden fysiskt rämnar, dör och förändrar, men den kanske än mer är en beskrivning av ett jordskalv där hela livet rämnar som inte alls berör ett jordskalv i dess verkliga betydelse. Fanns det ens ett jordskalv eller är det bara uppbrottet, övergången till vuxenlivet som är det största jordskalvet.

Jag tänker kring dubbla budskap, hur vi använder ord, fantastiska författares sätt att uttrycka sig, uppbrott och förtvivlan, och andra bilder än de tydliga, mm. Jag tänker kring jordskalv och förändring.

Jag behöver läsa den här boken igen. Den är dubbelbottnad, vacker och bär vindar av förändringens sorg. 

Jag tackar för en tänkvärd bok, det dubbelbottnade skapar nytta tankar. Hur läser vi det som står mellan raderna?





2017 – Strändernas skönhet (Beaux rivages, 2016), svensk översättning av Maria Björkman.

2019 – Alla människor har av naturen ett begär att få veta (Tous les hommes désirent naturellement savoir, 2018), svensk översättning av Maria Björkman.

2020 – Gisslan (Otages, 2020), svensk översättning av Maria Björkman.

2023 – Tillfredsställelse (Satisfaction, 2021), svensk översättning av Maria Björkman.

2024 – Sorgen har ett minne (Grand seigneur, 2024), svensk översättning av Maria Björkman.




#NinaBouraoui #jordskalvet #kulturnavet #norrtälje #kulturnavetnorrtälje #algeriet 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...