Numera tar deltagarna med sig en egen kopp. Jag tar fram kaffe & te. |
Fredag 31/1-25.
Människor med olika åsikter samlades i bokhandelns vardagsrum för ett samtal om politik. Bokhandlerskan dirigerade talarordningen. Respekten, vänligheten och tonläget klarade deltagarna utmärkt själva.
Vi började med energifrågor (vind och sol) och konstaterade att deltagarna var (rejält) oeniga (men ändå respektfulla). Några var själva engagerade i överklaganden mot installationer, andra resonerade kring alternativ, var och hur de ska åstadkommas. Samtalet rörde sig över olika energislag, pekade på ideologiska skiljelinjer och visade på olika typer av fokus inom de kunskapsområden var och en har. Det fanns mycket kunskap och respekt i rummet, men ibland hörde jag deltagarnas hjärtan banka högt med anledning av åsiktsskillnaderna. Samtalet kräver att känsloreptilerna hålls i schack, att vi respekterar varandra i alla led och att var och en i tid och ordning lyfter sina argument för sin sak. De balanserade den konsten på ett utmärkt sätt.
Kostnader är en återkommande fråga, ibland som förklaringsmodell och ibland som stoppkloss: “det går inte, kostnaden är för hög”. Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land. BNP och tillväxt uttrycks som eftersträvansvärt: Ju fler vapen som tillverkas desto högre BNP. Ju mer sjukdom i samhället, desto mer sjukvård krävs och därmed högre BNP. Vinster och pengar skapar tillväxt och är en viktig drivkraft för näringslivet. Är klimatomställningen att beröva näringslivet sin drivkraft? Kan tillväxt definieras om?
Ett resonemangsspår är att klimatet är globalt och att vi är för små för att göra något. Andra ser sig själv och sina göranden som en viktig del i helheten. En persons resursförbrukning spelar ingen roll, kan tyckas, men när 8 miljarder människor gör det märks kraften, både det destruktiva och det positiva. Vad skulle hända (med BNP, klimatet och hälsan) om alla parkerade sina bilar och promenerade några kilometer per dag istället för att ta bilen?
Någon säger att det inte är bråttom medan andra ser branden pågå. Hur enas vi om hur en bild ser ut? Går det att skapa handling om de gemensamma krafterna inte går i samma riktning?
Näringslivets spår lyfts, de som driver den gröna omställningen. Många av de stora företagen är medvetna om nödvändigheten att bidra till både de nuvarande och de kommande kraven, det ligger i deras intresse att ställa om. Det kommer att bli för kostsamt att inte göra det, de kommer inte att vara konkurrenskraftiga.
I rummet fanns tankar om tondövhet, hur vi förstår och förhåller oss till det vi kallar kris och katastrof. Om vi bara upprepar ord som katastrof och vi inte ser den, hur tror vi då på att den står vid vår grindstolpe? Vi har nog med vårt eget: att ta oss till sjukvården, jobbet och mataffären när snön yr och bussen är inställd. Vem ska ta hand om det som måste göras? Hur mycket kan en enskild människa klara? På vems axlar ska uppgifterna ligga?
Ja, ämnena var fler än så. Vårt samtal ska fortgå. Vi ska lära oss mer av varandra, vare sig vi uppskattar åsikterna eller inte. Härnäst ses vi den 21/2-25. Den som vill får vara med, men vi bör inte vara fler än ca 10 personer i rummet.
Anette Grinde
Bokhandlerskan i bokhandeln i Norrtälje.
Verksamhetsansvarig i Mångfald Tillsammans (ideell förening)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar